Kapitel 3

145 5 0
                                    

Dagen i skolan går lika segt som vanligt. Tjejerna tjatar på mig om Nathan, lärarna tjatar på mig om alla uppgifter och Nathan säger inte så mycket alls. Det är alltid lika svårt att våga gå fram till honom och prata när han umgås med sina vänner, men han hälsar alltid på mig i korridoren med ett leende på läpparna.

Jag sätter mig vid vårt vanliga bord i korridoren innan sista lektionen. "Så Melanie, du kommer väl ikväll? Kom igen, det va så länge sen vi umgicks alla tjejer!" Säger Grace exalterat och kollar bedjande på mig. "Vadå ikväll?" Säger jag och kollar på resten av tjejerna. "Ja, jag tänkte att vi kunde ha en liten tjejkväll. Kolla på film och sova över och sådär. Hemma hos mig!" Svarar Bella och ler mot mig. "Jag behöver verkligen en tjejkväll! Kom igen Melanie!" Säger Ariana och ger mig en blick. "Såklart jag kommer! Vad skulle jag annars göra?" "Vem vet du kanske har planer med Nathan" svarar Bella och alla tjejer flinar mot mig. Jag blir röd i ansiktet och skrattar till. Om det vore så...

När jag kommer hem från skolan går jag upp till mitt rum för att packa en väska. Det ska faktiskt bli väldigt kul att ha en tjejkväll och det känns som det behövs just nu. Jag vet att tjejerna kommer tjata på mig om Nathan men det känns ändå helt okej. Jag behöver verkligen tips för hur jag ska göra. Om jag inte berättar för honom snart är det försent. Mitt i mina tankar ringer min mobil, på skärmen står det Nathan. Jag blir nervös och väntar ett par signaler innan jag svarar. "Hej det är Melanie!" Svarar jag glatt. "Hej Melanie! Det är Nathan. Jag bara undrar ifall du fick med dig kemi-uppgiften hem?" "Såklart jag fick!" Svarar jag och Nathan småskrattar till svars. "Skulle du kunna skicka den till mig? Jag tänkte plugga lite över helgen nämligen". Säger han gulligt och jag ler för mig själv. "Jag skickar bild om typ 5 min. Lovar" "Vad bra! Tack Melanie, du är bäst. Ha en bra helg!" Jag blir helt röd i ansiktet. "Detsamma" svarar jag nervöst innan jag lägger på telefonen. Efter samtalet packar jag klart min väska och säger hejdå innan jag beger mig mot Bella.

Hemma hos Bella pratar vi som vanligt. Jag berättar om samtalet med Nathan och tjejerna börjar genast prata i mun på varandra. "Du måste berätta för honom. Typ igår" säger Ariana och kolla strängt på mig. "Det förstår väl jag också! Men jag måste bara komma på hur." Svarar jag och alla kollar på mig medlidsamt. Jag vet bara inte vad jag ska göra! "Alltså. Du borde verkligen berätta för honom snart. Jag menar han är het Melanie, snart snor någon honom ifrån dig." Säger Macy och kollar på mig allvarligt. Jag kollar frågande på henne och lyfter på ena ögonbrynet. Resten av tjejerna skrattar till svars. Plötsligt ringer Bellas mobil, vi ser att det står Tristan på skärmen och vi höjer ögonbrynen mot henne. Hon svarar med ett gulligt "hallå" och lämnar rummet. Under tiden hon är ute kollar vi alla exalterat på varandra. När hon sedan kommer in i rummet igen har hon ett stort leende på läpparna. "Så?" Säger jag och höjer på ena ögonbrynet. "Så, vadå?" Svarar hon förvirrat. Vi alla suckar högt åt hennes svar och himlar med ögonen. "Vad pratade ni om, pucko" säger Ariana och flinar. Bella blir röd i ansiktet. "Åh! Nejmen inget särskilt, vi skulle träffas på stan på söndag och ta en fika. Kanske hitta på något senare." "Ohh!" Utbrister vi alla i kör innan vi brister ut i skratt.

Easy baby, maybe I'm a liarTempat cerita menjadi hidup. Temukan sekarang