-Tjena,säger Johannes så fort vi kommit till bordet.
Han ställer ner sin tallrik på bordet och gör en gest åt mig att sätta sig ner bredvid mig.-Tja,mumlar killarna.
-Det här är Daisy,säger Johannes.
Deras blickar riktas mot mig.
Jag försöker på mig ett leende då jag möter deras ansikten.Jag betraktar dem snabbt.Den mörkhåriga killen som Johannes hade slagit sig bredvid finner jag snygg,medan brunetten som satt mittemot han söt.Och sedan har vi han med luvan,han som satt bredvid Johannes på No lektionen och han som jag krockade med,han vet jag inte vad jag ska tycka om.Utseende visst skulle jag säga snygg men han är inte särskilt trevlig då ha har kallat mig för "bitch",ett ord som jag försöker klura ut på vad det kan betyda.-Hej,piper jag till.
Jag harklar mig då jag inser att man knappt hörde vad jag sa.Jag gör ett till försök till att säga ett "hej".Denna gång säger jag det högre och tydligare.
Den mörkhåriga möter min blick.
Hans ögon är mörk som natten och hans hud har en ljus to av brun.Som sagt är han snygg.-Hej,säger han.Hans mörka röst når mina ögon.Han betraktar mig snabbt innan han fortsätter.
-Luke,säger han.
Min första tanke är att vända mig om och se efter denna Luke men jag inser att det är han som är Luke då han ställt sig upp och räcker fram handen.Jag ställer ner min tallrik och glaset och skakar hans hand.Det kändes som en evighet då vi höll i varandras händer och hans ögon igenom borrade min.Faktiskt skulle jag kunna tro att vi skulle hålla på så länge till men vi blev avbruten av att brunetten harklade sig.Men det var inget mig emot.
Även han ställde sig upp och räckte fram handen.Vi skakade hand och han presenterade sig själv som Kevin.Hans hud är ljus och ögonen blåa.Jag måste erkänna att han har riktigt vackra ögon.
Jag räcker fram handen till pojken med luvan.Han hade knappt ägnat en blick åt mig då han bara har ätit på sin maten.Han kollar upp på mig höjer på ena ögonbrynet och kollar sedan kallt på min utsträckta hand.Han vänder tillbaka blicken till maten och tar en bit av sin köttbulle.
Jag tar långsamt tillbaka min hand.
-Simon,säger han någon sekund efter att jag satt mig ner.
Jag nickar kort och tar min bestick,
Jag kollar äcklat på maten.Ser skolmat ut såhär.Man kan ju bara hoppas att det smakar bättre än vad det ser ut och sedan hugger jag in.<><><><><><><><><><><><><>
Stämningen runt bordet verkade vara lite stel eftersom ingen av den knappt pratade.Det kan ju vara på grund av att jag satt med dem,men vem vet dom kanske alltid är tysta?Jag har fått några få frågor som handlade om hur jag trivdes o.s.v.Och alla frågor kom från en-Luke.
Det kändes som att det bara var han som var intresserad av mig.Självaste Johannes visade inte ett intresse, då det var han som bjöd mig till bordet.
Dem pratade även in någon fotbolls match som har varit för någon dag sen.-Vad ska du ha sen?frågar Johannes som har dykt upp på min sida.
Jag dumpar två köttbullar som jag inte orkat äta upp och några spaghettin.
-Vet inte,jag ska kolla.
-Okej väntar utanför.
Jag nickar kort och där med går han ut från matsalen.Jag ser hur Johannes och s...vad hette han nu igen.Jag flackar med blicken men kommer inte på hans namn.Jag vet att jag har hört hans namn innan men det finns inget spår av det i min hjärna.Irrationen växer inom mig.
-Va fan Johannes,kan du ta och sluta haffa på tjejer?Och sedan säga att dem ska sätta sig vid vårt bord?Har du inget annat vettigt att göra?Och kunde du inte tagit någon annan?
-Vad menar du?
Jag stannar upp och ser att dem samtalet vid skåpen utanför matsalen.S...? killen lutad mot skåpet med Johannes framför sig.
-Jag menar att vi krockade med varandra innan skolan började och sedan föll..,han tittar omkring sig och säger något som var ohörbart.
-Herregud var för måste du oroa dig i onödan liksom?Johannes skakar på huvudet.
-Johannes,en lärare såg mig nästan.
Hon kan lika gärna gå och säga det till någon.-Hon hade diamant örhängen.
Och?
-Och?
Jag höjer på ögonbrynen.Exakt på vad jag tänkte.
-Jo fattar du inte att v...
Han blir avbruten av att vad han nu än heter harklar sig och nickar mot mig.
Johannes kollar över axeln och ser mig stå och le oskyldigt.-Har du inte lärt dig att det är fult att tjuvlyssna?
Jag kollar mot Simon.
Åh så hette han ja.
-Det gjorde jag inte.Jag kom nyss.
-Det är också fult att ljuga,säger han allvarligt.
Seriöst vad är det fel på denna kille.Han verkar knappt vara en som följer regler eller något sådant så här ska han komma och tala om för mig vad som är fult eller inte.
Jag lägger armarna i kors och himlar med ögonen.
-Vem är du för någon?Min mamma?
Ett skratt slinker ut ur Johannes mun och jag kan inte låta bli att le.
-Om jag vore din mamma skulle jag uppfostrat dig bättre,säger han och vänder på klacken och går.
-Vad var det med han?säger jag när jag inte ser Simon i mitt synfält.
-Äh inget,bara en dålig dag.
Jag nickar.
Tystnad sänker över oss.
Ännu mer tystnad.
Och just då när jag skulle börja hå mot skåpet frågar Johannes:
-Vad ska du ha nu?Jag kollar upp på hans grå gröna ögon som glittrar pågrund av ljuset.Vid detta tillfället är dem faktiskt riktigt fina.
Där står vi båda två försjunkade i den andres ögon tills något knäpps till.
Jag hoppar till och ser förvirrat runt omkring mig.Jag granskar Johannes och ser hur hans långinger och tummen har kontakt så att dem knäpps till.
-Hallå dagdrömmare jag frågade vad du skulle ha.
Jag skrattar generat till och svarar på frågan.
-Historia,och du?
-Matte,så vi ses sen då,han ler och går i samma riktning som Simon gick.
Det rycks lätt på mina läppar av den pinsamma händelsen medan jag går motsatta håll som Johannes och Simon.
----------------------------------------------
Hej hej!Jag vill bara veta vad tycker ni om denna 'bok' hittills?
Dåligt?
Eller förhoppningsvis bra?
Något ni tycker jag ska förbättra?
Men aja hejdå..?
(Men Vafan riktigt konstigt att jag skriver hej och hejdå...Det är väl inte så att ni kommer skriva tbx direkt Hahaha men aja.)
Luke på bilden spelas av francisco lachowski (venne om jag har stav fel)
KAMU SEDANG MEMBACA
Good girl gone bad (SWEDISH)
Fiksi RemajaMöt Daisy. Den väluppfostrade och bortskämdba flickan som är dotter till en av Europas bästa affärsman.Efter att ha vuxit upp och blivit hem lärd i England,ska hon flytta till en stad i Sverige och börja i en ny skola.Allt förändras.Inget är likt si...