Mörkrets skugga (del 1)

Del 9- Det kan inte alltid vara du!

Micha

Jag tittar på Simon, som ligger på en skinn fäll , framför en öppen spis. Jag har aldrig varit inne i huset förut. Det är litet och mysigt. Simon trevar efter min hand och får tag i den, han håller den hårt. Hans hand känns inte så varm som den brukar.

- Micha jag vill inte bli vampyr, viskar Simon, tårarna rinner ner för hans kinder.

-Du kommer inte att bli vampyr jag lovar, säger jag och stryker bort hans tårar. Men jag vet inte om jag kan lova honom det, Thebes blod är farligt. Det kan säkert göra vem som helst till vampyr, kanske till och med en varulv, de kanske till och med dödar honom.
- Nick sa att Simon blev biten och tvingad att dricka vampyr blod, säger en kille jag aldrig sätt förut förmodligen Kalyke.

Kalyke är söt, hans ögon är gröna och håret är svart och orange färgat, Han tittar lite blygt på mig.

- Thebe är en gammal vampyr, så hans blod kan säkert förvandla Simon till vampyr, jag är rädd att det kanske till och med dödar honom, finns det något du kan göra Kalyke, säger Thyone.

- Jag kan försöka, det kanske finns ett sätt, säger Kalyke.

-Vad?

-Om han dricker ditt och Michas blod, så kanske det dödar vampyr giftet i honom, säger Kalyke och tittar på Thyone.

-Hur skulle mitt blod kunna hjälpa honom? Frågar jag.

-Din mamma var människa, och din pappa är varulv, så du är hybrid, eller kan bli, ditt och Thyones blod tillsammans tror jag skulle kunna hjälpa Sinope, säger Kalyke

Jag tar kniven som Kalyke räcker mig och skär mig i armen, han håller ett stort glas under min arm, så att blodet rinner ner i det.

- Jag hoppas inte att jag får ärr efter det här säger Thyone och tittar på sin arm där han skurit sig.

Kalyke blandar ihop blodet i glaset, han rabblar konstiga ord, och för sedan glaset mot Simons läppar, som han får bända isär med fingarna.
Simon dricker motvilligt upp allt blod, jag tycker lite synd om honom, han verkar inte gilla det.

Simon öppnar försiktigt ögonen. Han har sovit i flera dagar, det är bra två dagar kvar till fullmånen. Jag och Nick sitter bredvid honom. Kalyke och Thyone sitter också där, men de sitter bit bort och diskuterar vad de ska göra om det här inte skulle hjälpa Simon.

- Hej älskade, du räddade mig va?

- Nick räddade dig med, säger jag och tar hans hand som han sträcker ut till mig.

- Du har vaknat nu, hur mår du, Säger Thyone och reser sig från fåtöljen.

- Jag har ont annars är det okej.

-Han är inte vampyr va, säger jag.

- Nej det är han inte, hans kroppsvärme är varm och inte kall, säger Kalyke och tittar på mig.

Jag lämnar Simon ensam så fort han somnat, Kalyke följer med mig ut. Han berättar lite om sig själv, han säger att han och hans mamma kan häxkonst.

- Min mamma hatar vampyrer sedan min pappa och syster blev det, säger han och ser lite ledsen ut.

- Du gillar vampyrer va?

- Nej jag älskar dem, ni är vackra, starka, och allt som jag inte är, säger han och ler.

- Alla vampyrer är inte vackra, hur kunde mitt och Thyones blod hjälpa Simon att inte bli vampyr?

-Jag la trollformel över honom innan han gick ut för att leta efter dig, den gjorde så att jag med hjälp av ditt och Thyones blod kunde få honom att inte bli vampyr, säger Kalyke.

- Så de där konstiga orden du rabblade var en trollformel?

- Ja det var det, för att det skulle hjälpa med blodet var jag tvungen att lägga samma trollformel över blodet, som jag la över honom tidigare idag. säger Kalyke.

Jag och Kalyke sitter på kullen där jag såg Simon kyssa Elara, för några månader sedan. Jag tittar på Kalyke, han är så olik Simon, som hatar vampyrer så jag fattar inte att han ville vara ihop med mig. Kalyke där emot älskar vampyrer, och verkar vara intresserad av mig, han är så blyg i min närhet.

- Du gillar mig va säger jag när Kalyke tar min hand, den är varm.

-Jag har gillat dig sedan första gången jag såg dig, säger Kalyke och tittar bort, han rodnar.

- Jag förstod nog det, du är så blyg i min närhet.

Jag gillar Kalyke vi sitter och pratar om vampyrer, han berättar att han alltid älskat dem och speciellt sedan hans pappa och syster blev vampyrer. Hans mamma där emot hatar vampyrer för att de hon älskade blev vampyrer. Hon verkar aldrig ha gillat Kalyke, enligt honom, för att han vill bli vampyr.

- Vill du bli varulv Micha? Simon vill att jag ska göra så att du blir kär i honom igen, så att han kan övertala dig att bli varulv, säger Kalyke.
-Nej jag vill inte bli varulv, jag är sur på honom för den där kyssen och kommer kanske aldrig kunna förlåta honom för det, säger jag.
- Förestår det, säger Kalyke

- Han säger att han kysste henne för att det var fullmåne, som om den gjorde något med honom, säger jag.

- Fullmånen ändrar inte någons känslor, alla fall inte vad jag vet, det kanske var någon som la en trollformel över honom.

- Vem skulle gjort det, var det du eller?

- Jag skulle aldrig sabba eran kärlek, men min mamma skulle kunna göra det, hon hatar vampyrer.

Jag blev genast förtjust i Kalyke, han var så söt, och blyg. Hans vackra, ljusgröna ögon, med mörka gröna ringar runt det ljusgröna. Hans läppar, hans spretiga svarta och orange färgade hår.

Två dagar innan fullmånen tar jag med Kalyke hem till mig, som tur är inte Diego och Thebe hemma de skulle väl döda honom om de var det. Ree och Jori är de ända som är där.

- Var har du varit Jori? Frågar jag som inte sätt honom på länge.

-Jag har varit i Etania

- Vad är det?

- Det är en liten vampyr stad den ligger ganska nära Transsylvanien, men ingen vet om den för den ligger underjord, så vampyrer slipper solen. Du vet väl att Diego har sina hemtrakter där, de är kvar där men jag tröttnade och åkte hem tidigare, vem är han föresten, säger Jori och tittar på Kalyke.

- Kalyke, svarar han och sträcker fram handen.

- Du är varulv, vad gör du här, säger Jori.

- Jag är Michas nya Pojkvän.

- Jaha, han gillar visst varulvar, säger Jori och ler mot mig.
- Tur för honom att jag gillar vampyrer då, säger Kalyke och tar min hand. Jag kysser honom, Jori tittar lite ogillande på oss, han verkar visst gilla mig.

Vi stannar hemma hos Jori och Ree en bit in på kvällen, Kalyke frågar plötsligt om han kan får smaka deras blod. Jag fattar ingenting?

- Varför ska du dricka deras blod? Viskar jag.

- Du får se, säger Kalyke och ler.

-Okej drick du, men du kommer inte gilla det, för inte gillar väl varulvar blod?

- Nej, men jag har en överraskning till Micha, säger Kalyke.

Han går fram till Ree och viskar något i hans öra, de ler och Ree gör ett snitt i halsen så att Kalyke kan dricka hans blod.

När han druckit lite blod, rabblar han konstiga ord. När han sagt de konstiga orden tar det inte låg stund innan han förvandlas till vampyr.

- Jag kan inte tro det är sant, säger jag och ler.

- Jo, nu är jag vampyr några timmar alla fall , jag vet inte hur länge förvandlingen sitter i, ska vi dricka blod Micha, säger Kalyke.