Mörkrets skugga (del 1)

del 8 - den onda vampyren

Thebe

Jag hade alltid hatat den där halvvampyren, Micha var det han hete. Jag lät honom dricka mitt blod för att han skulle få behålla sina vampyrkrafter. Drack han det inte blev han svag, och man märkte på honom att han egentligen var en halvvampyr.

Jag trodde aldrig att han skull bli så ond av mitt blod, att han nästan skulle döda en varulv. Det var tänkt att han skulle skada henne, den där varulven som hans varulvs pojkvän hade kysst.

Jag hade aldrig fattat hur Micha kunde vara kär i en varulv. Men den där kvällen, när vi skulle skada varulvarna, hade Micha blivit helt galen. Han bet henne i halsen, han drack hennes blod och han slutade inte förens jag stoppade honom.

Jag Släppte taget om varulven som var Michas ex pojkvän, han föll ner på marken som en trasa han skakade i hela kroppen. Han hade känt igen mig från när han var liten, jag hade dödat hans föräldrar.

- Micha, Det räcker nu du kommer döda henne om du fortsätter, skrek jag till Micha, och drog bort honom från henne. Micha släppte henne, han sprang efter mig in i skogsdungen.

Micha stannar och vänder sig om, jag står snett bakom honom. En varulv kommer springande, jag känner igen honom, Thyone han är flock ledare. Jag har dödat många av hans varulvar så han hatar mig. Vi är och kommer alltid förbli fiender, vi kommer en dag att försöka döda vandra.

- Micha kom igen, vi måste här ifrån, viskar jag. Men Micha står där som paralyserad, han rörde sig inte ur fläcken hur mycket jag en drog i honom.

Sinope, eller Simon som han också kallas vänder sig om och tittar på Micha. Tårarna rinner ner för hans kinder.

- Varför Micha jag älskade dig, hur kan du göra så här, allt bara för att jag kysste Elara, varför, skriker Simon.

- Du förtjänade hämnd, Elara klarar sig nog, om hon överlever så får du inte hämnas, men dör hon så får du döda mig okej?- Jag fattar inte, jag älskade dig hur kunde du göra så här, skriker Simon.

- Jag älskade dig med, tills du kysste Elara, då förstod jag att du inte älskade mig mer, säger Micha.

- Micha jag älskar dig visst, snälla du måste förstå att jag aldrig slutar älska dig, förlåt för att jag Kysste Elara, skriker Simon förtvivlat. Han gråter, Thyone sätter sig bredvid honom och kramar honom försiktigt. Simon lutar sitt huvud mot hans axel och gråter, när de vänder sig om igen har jag och Micha försvunnit där ifrån.

Kalyke

Vampyrer hade alltid fascinerat mig. De har övernaturlig styrka, snabbhet, smidighet och intelligens. De äldsta vampyrer som är omkring 400- 500 år och äldre sägs kunna dominera och kontrollera människor.

De är förföriska, vackra, mystiska och så klart odödliga. De var allt som jag inte var, allt som jag ville vara. Sedan min pappa blev vampyr har jag älskat allt som har med dem att göra.

Jag glömmer aldrig när Sinope eller Simon som han egentligen heter, tog med Micha till varulvsflocken. Han var så vacker med sitt röda hår och isblå ögon, som ibland skiftade färg till mörkt blå.

Jag fascinerades av honom som jag gjorde av alla vampyrer jag träffade, men det var något med honom som var speciellt, han var halv vampyr. Simon hade gjort honom till hybrid, hälften varulv, häften vampyr. Men när Micha drack vampyr blod från en 1000 år gammal vampyr blev han riktig vampyr igen.

Jag hade alltid spanat in honom i smyg, men aldrig pratat med honom efter som han var tillsammans med Sinope. Jag hade alltid sätt upp till Simon, han var alfahane över en liten flock, där ingick hans lillebror Nick, Mina som jag alltid tyckt var så söt, Jonas som var en tyst låten och tråkig typ.