Kapitel 4

55 5 1
                                    

Nick
Jag hörde dem i sovrummet, jag kunde höra allt de gjorde.
Jag blundade mitt ben värkte efter det som hände i skogen, jag hade aldrig i hela mitt liv varit så rädd.
Eller en gång när jag var liten och blev attackerad av en vampyr. Som sedan dödade mina föräldrar.

Jag reste mig upp från sängen, jag var rastlös, jag ville ut i skogen, men jag vågade inte, tänk om vampyrerna var där? De var säkert sura för att jag gav dem fel adress, jag våga inte mötta dem igen, inte ensam. 

Jag gick ner för trappan och in i vardagsrummet, där satt Mina och läste en bok jag satte mig bredvid henne.
 - Du älskar honom va? - Vem? - Halvvampyren, Simon sa att det var därför du gjorde slut med honom?
 - Jag vet inte om jag älskar honom, jag hade förmodligen gjort slut med Simon i vilket fall, jag har funderat på det länge.
 -Vad ser du i honom egentligen halvvampyren alltså?
- Jag är inte kär i honom, sa Mina. Men jag trodde henne inte, det märks att hon gillar Micha, men hon vågar inte visa det för honom. Kanske är hon rädd för Sim, han är trots allt alfahanne flockens ledare.
 - Är du rädd för Sim? Sa jag
- Varför skulle jag vara det? 
- Han är ju alfahanne
- Bara för han är det skrämmer han inte mig, sa Mina
- Jag vill verkligen inte tjata, men om du nu inte är rädd för honom varför pratar du inte med honom då?
 - För att han gjorde mig till varulv, och för att han älskar Micha, sa Mina
-Så du älskar Micha ?
- Ja jag älskar honom men jag kan inte vara med honom han är fortfarande halv vampyr och han älskar Sim.
Hon såg så ledsen ut när hon sa det.
- Jag vet, om vi inte  släpat hitt honom från början hade jag inte blivit skadad.
 - Det är inte Michas fel att han är halv vampyr, han är en hybrid nu, sa Mina
- Jag vet, men jag gillar honom ändå inte, men okej jag ska försöka acceptera honom, sa jag. 

Jag suckade och satte mig ner bredvid mina hon tog min hand.
- Du borde berätta för Micha om Sims första flickvän, hon krossade hans hjärta när hon lämnade honom, jag vill inte att Sim ska bli lämnad av den han älskar igen, jag tror inte att han klarar det, sa Mina.

Hon hade rätt Simon klarade inte av mer smärta, han hade varit med om mycket. Först våra föräldrar som blev dödade av en vampyr när vi var små, och sen hans första kärlek som gjorde honom till varulv och sen lämnade honom. Han hade väl förvandlats till varulv i vilket fall men hon påskyndade processen så han förvandlades till varulv tidigare.

Simon hade aldrig kommit över henne, inte för en han träffade Mina kunde han gå vidare. När Mina lämnade honom trodde jag nästan att han skulle ta livet av sig, men istället gjorde han henne till varulv. 

Nä hittade Micha i skogen, trodde jag att han först skulle döda honom.
Men han blev iställe kär i Micha.
Simon visade en kärlek till honom som han aldrig get någon annan förut. Jag förstod då att Micha var Simons sanna kärlek.

Jag hade först trott att det var Elara var hans sana kärlek, men det var Micha, men det förstod jag först när Simon gjorde Micha till varulv(hybrid han var fortfarnade hämften vampyr.

Jag  trodde först att han gjorde det för att jag blev anfallen av vampyrer i skogen. Men nu förstod jag att han gjorde det för att han älskade Micha. Jag gick till Sims sovrum, jag behövde prata med Micha, så att han  skulle  förstå att Simon verkligen älskade honom.

Jag höjde handen och knackade på dörren Simon öppnade, han hade inga kläder på sig, han tittade på mig.
- Vad vill du, sa Sim.
- Jag vill prata med Micha, får jag låna honom lite. Skojade jag, Simon log och skrattade.
- Om du lovar att inte kyssa honom, han är väldigt bra på de.
- Det är lugnt brorsan jag gillar inte killar.
- Jag gillade inte killar heller först, fören jag träffade Micha, sa Simon.

Mörkrets skugga (del 1)Where stories live. Discover now