Sommarflört l.k

7

Emelies perspektiv:

-Ludwig skynda dig!

-Ja jag kommer!

Jag tog mina väskor och gick ner till taxin som väntade på oss. Taxin chafören slängde in in våra väskor medans jag stod och väntade på Ludde.

Emelie: Kom nu! 

Efter en stund kom han ner med alla sin väskor. Vi satte oss vi taxin som började rulla mot arlanda. Jag kollade ut över mitt vackra stockholm genom bilrutan. Plötsigt kännde jag hur Ludwig tog tag i min hand och kysste den lätt. Efter några minuter skymtade en stor Arlanda skylt. Jag öppnade dörren till bilen och slängde ut  mina ben i den varma sommar värmen. Vi rullade in våra väskor genom ingångrna och checkade in dom. Så klart satt redan Agnes och Noel och väntade på oss. Eftersom vi kom i sista sekunden. Som vanligt asså. Vi klev på flygg platen och en två timmars flyggning väntade. 

Jag vackande upp av att något mumlades i högtalaran.

-Welcome to paris! sa flyggvärdinan.

Jag knäppte av mig säkerhetsbältet och tog mina saker. När vi kom ut från flyggplatsen mötes vi av flera fransktalade taxi chaförer. Vi hoppade in i en av dom som körde oss till hotelet. 

När jag hade packat upp och hängt upp alla mina kläder. såklart väntade Agnes och Noel på oss.

Agnes: Kan vi dra snart eller?

Snabbt bytade jag om till en lång kläning och ett par klackar med en kort klack. Snabbt spranag jag ner för trappan med mina klackar och med Ludwig framför mig.

-Äntligen! säger Noel som sitter i reseptionen med Agnes.

-Förlåt.

Vi gick på paris gator påväg mot någon resturang vi kunde äta på. 

-Jag pallar inte gå längre kan vi inte bara äta här. säger jag och pekar mot en resturang med blommigt tak. 

-Finns det öl så absolut. Säger Noel.

Vi satte oss vid ett bord och beställde in mat. Vi satt där tills det blev riktigt mörkt trots att det var mitt i sommaren. 

När vi va färga bestämde Noel och Agnes sig för att dra ut till någon klubb. Hand i hand gick jag och Ludwig en sen sommar kväll i paris. Mina klackar klickade på marken jag gick på. Vi gick in på entren till hotelet som har helt tom. När vi insåg att hissen var helt ful och folk som väntade fick vi ta trapporna. Vi första trappsteget lyfte Ludwig upp mig eftersom han antagligen såg att mina klackar skavde. När vi kom in mötes jag av en överaskning jag aldrig kunnat föreställa mig. 

-Älskling.. va allt jag fick fram.

På sängen lågg en stor buket med röda rosor. Jag gick fram och lyfte upp den tunga buketen. Längs bandet satt ett litet kort med den vakraste texten.

"Hundra rosor till min kärlek och jag kommer alltid vara din"