"Nej, bara vänner" ljög vi

Kapitel 4 - En riktig klippa för dig

Jag slänger mig i sängen när jag kommer in på mitt rum. Mamma frågade självklart hur jag kom hem eftersom jag aldrig skrev att jag ville hem. Hon hade inte behövt fråga, det är självklart att Oscar skjutsade hem mig och det vet hon. Jag sa att Oscar skjutsade hem mig och gissa vad jag fick för respons? "Men gud så gullig den där killen är. En riktigt klippa för dig Molly. Du borde satsa..." No shit, som om jag inte redan försöker göra det mamma.

- Molly maten är klar, ropar mamma från trappan.

Jag lägger ifrån mig telefonen innan jag går ner till köket. Vid köksbordet sitter mamma, pappa och mina två äldre bröder Adam och Liam. Adam är två år äldre än mig och Liam är tre år äldre. De är helt klart de bästa bröderna och jag har lärt mig mycket på att ha dem.

- Hörde att du haffar på Oscar sis, säger Adam när jag sätter mig vid bordet.
- Nej det gör jag inte. Vart har du fått det ifrån?

Jag försöker hålla rösten stadig men hör själv hur den viker sig. Jag sätter armarna i kors. Jag visste redan var han fått det ifrån och jag gillar inte när mamma säger en massa saker till Adam som inte ens stämmer. Adam ska jämt reta mig för allt, stort som litet. I detta fall stämmer det ju att jag gillar Oscar men jag tänker aldrig erkänna det, speciellt inte för Adam. Så fort jag träffar Oscar säger mamma till hela familjen att vi dejtar eller att det snart är nära för oss. Detta gör självklart att ingen tror på det jag säger eftersom de tror mer på det mamma redan sagt.

- Hörde lite rykten från mamma, svarar Adam samtidigt som han tittar på mig.
- Kul men det stämmer faktiskt inte. Jag och Oscar är bara vänner.
- Är ni ju inte.

Stå på dig Molly!

- Jo det är vi visst det. Fråga honom.

Nej varför sa du så för?!

- Behövs inte. Jag vet redan sanningen.
- Nej det gör du inte alls, säger jag och rösten brister lite i slutet.
- Jo de...
- Ge dig Adam! väser Liam när han ser att mina tårar är på väg.

Adam har alltid varit den som retas med mig och som alltid ska få mig i dålig dager. Liam däremot har alltid funnits där för mig. Han har alltid velat ha en syster och när han fick reda på att jag var en tjej så hade han, enligt mamma, satt sig ner och gråtit av lycka. Jag klandrar honom inte som har fått leva med Adam i några år helt själv, jag hade aldrig klarat av det.

Liam lägger armen om mig och drar in mig i en kram.

- Lyssna inte på honom, säger han tyst i mitt öra. Han jäklas bara med dig.

Jag nickar mot hans bröst, jag vet att han bara retas men ibland får jag nog. Liam lutar upp mitt huvud och torkar försiktigt tårarna med sina tummar som fallit utan tillstånd.

- Är ni klara nu eller? frågar mamma och tittar på oss.

Både jag och Liam tittar på Adam. Han rycker på axlarna och svarar ett enkelt ja till mamma som suckar och börjar ta av makaronerna och köttfärssåsen. Det är mammas specialare, jag har ingen aning om vad hon har i såsen men det är det bästa som finns att äta. Hade jag fått välja hade jag kunnat äta det här resten av mitt liv.

Jag tackar för maten innan jag går upp på mitt rum igen. Fördelen med att vara yngst, speciellt yngst och syster, är att det oftast är killarna som får hjälpa till att plocka bort efter maten. Jag hjälper oftast till innan vilket jag tycket är så mycket skönare än att vara kvar efter man har ätit. Jag stänger dörren bakom mig och kollar snabbt på telefonen där det finns ett sms från Oscar.

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Från: Oscar

Hej gullet. Tänkte bara kolla vad du gör onsdag kväll. I morgon alltså. För det är väl tisdag idag? Eller asså aa... Har du något planerat?
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag ler åt det han skrivit. Varför är han så nervös? Bjuder han ut mig eller vad är det här?
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Från: Molly

Jag tänker inte ens kommentera det första... Jag hade ingenting planerat men det låter som om jag har det nu eller?

Från: Oscar

Bra, ja nu har du det. Jag kommer hem till dig imorgon kväll vid 18 och hämtar upp dig... Gullet
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vad då hämtar upp mig? Det här måste ju vara planerat. Ska vi åka någonstans? Ska vi ut på ett av hans äventyr igen? Du får inte gå på det igen Molly...

Sist vi var på en av hans idérika upptäcktsfärder hamna jag på akuten efter att jag halkade på klipporna och ramlade och slog i huvudet. Oscar har fortfarande inte förlåtit sig själv för vad som hände med mig. Jag har sagt till honom att det inte var någon fara och att det kunde ha hänt vem som helst men Oscar är Oscar. Efter den händelsen har vi inte varit iväg på så mycket, dels för att Oscar inte vill att jag ska skada mig igen men också för att jag inte vågar mig på det.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Från: Molly

Vad ska vi göra? Vad ska jag ha på mig?... Pyret...
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Innan jag hinner tänka efter vad jag skrivit skickas sms:et iväg. Varför skrev du "pyret" för? Brist på fantasi eller?! Jag drar en kort svordomsramsa i huvudet när jag hör hur telefonen plingar.
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Från: Oscar

Haha fortsätt försöka med namnen Molly, det S Ö G verkligen! Jag säger ingenting men du behöver inte klä upp dig i alla fall

Från: Molly

Jag har inget bättre åt dig just nu... Jag klär inte på mig alls då?

Från: Oscar

Det låter som en fastspikad plan! Godnatt Molly, älskar dig gumman♥

Från: Molly

... Gonatt Oscar, älskar dig♥
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Oj så jag älskar dig Oscar, om du bara visste. Jag vet att när vi var mindre var det många vuxna som kommenterade det vi sa till varandra, de ansåg att barn inte visste vad älskar betyder och borde därför inte säga det till varandra. Vi tyckte inte att det var någonting konstigt, våra föräldrar sa ju det till varandra och de var bästa vänner så varför skulle inte vi kunna säga det? Vi har växt upp med varandra, gått i samma grupp på dagis och samma klass efter det. Bor ganska nära varandra så vi har alltid haft sällskap till och från skolan och hjälp varandra med läxorna. Vi lever nästan med varandra så det är en självklar grej. Jag tror på att ett ord kan ha flera olika innebörder och i det här fallet har det en innebörd som säger att jag älskar min bästa vän och skulle göra allt för honom.

Jag försöker att inte analysera mig och Oscar allt för mycket. Det är svårt att inte veta vad han känner för mig när jag vet vad jag känner för honom. Jag skulle aldrig våga berätta för honom om mina känslor om hag inte visste vad han kände för mig. Tankarna följer med mig hela kvällen. Jag sätter mig i sängen och tittar på telefonen en sista gång innan jag kryper ner under mitt varma, gråa duntäcke i sängen. Med ett leende somnar jag med Oscar i tankarna.