D.N.A

Kapitel 5

När vi väl kom in i lägenheten kollade jag mig runt. Två sovrum, ett kök, ett vardagsrum, en hall och en toalett. När vi alla väl var inne så hade Bea kommit fram igen ur sin osynlighet. Jag vände mig emot dom andra.

"Okej... Eftersom det bara finns två sovrum här så får tjejerna ha ett sovrum och killarna ett annat. Låter det bra?" Gud, jag börjar låta som värsta stränga tanten. Men dom andra nickade bara innan dom började gå runt i lägenheten, antagligen för att kolla runt lite.

"Elin. Hur länge ska vi gömma oss, egentligen?" Jag vände mig om och kollade på Amy. För en gångs skull lät hon inte arg. Och det var konstigt.

"Tills dom inte letar efter oss längre." svarade jag. Amy fnös och vände sig om och började gå.

"Dom kommer aldrig sluta leta efter oss." sa hon sen över axeln. Och när jag tänker efter. Tror jag att... Nej. Jag vet att hon har rätt.

Några timmar efter att vi gått till den här lägenheten och fått lite sömn var det morgon. Och nu var det ett ännu större uppdrag, än att fly ifrån labbet, som väntade på oss. Om vi inte klarade av det här uppdraget skulle vi dö. En plågsam och hemsk död.

"Okej hörni. Det här är jätteviktigt, så ni måste lyssna noga. Vem vet hur man lagar mat?" frågade jag till dom andra som stod i köket.

Okej. Det kanske inte var ett så viktigt uppdrag. Men... tja. Vi behöver ju mat. Vi alla försökte ta reda på hur man fick igång spisen, men slutade bara med att vi nästan satte eld på lägenheten.

Vi bestämde oss för att gå ut på byn för att äta något. Men sen innan vi gick såg jag någonting som fångade min uppmärksamhet.

Pappret om skolan Dr. H hade lagt in oss på.

Oh shit.

Oh shit.

OH SHIT.

Det är EXTREMT dumt att vi måste till skola! Jag har läst om skolor. Det är där ungar sitter dagarna ut. Och dom gör absolut INGENTING vettigt under hela dagen. Jag suckade. Sen la jag ner pappret i fickan och följde efter dom andra ut.

Det kändes som om pappret i min ficka var en bomb. En bomb som snart skulle explodera. Jag var tvungen att prata om skolan med dom andra.

Vi hade gått några kvarter innan vi hittade en liten pizza restaurang. "Carlos pizza" hette den. En var liten och hemtrevlig. Direkt när man gick in så kände man lukten av deg och tomater. Vi satte oss vid ett runt bord, beställde och betalade. Sen satt vi och väntade. Jag suckade. Lika bra att berätta vad jag hade läst om skolan på pappret. Jag tog upp pappret ur fickan som nu hade blivit skynkligt.

"Hörni. Minns ni när jag berättade om... tja. Skolan Dr. H hade lagt in oss på?" sa jag trevande och genast slutade dom att prata med varandra. Damon tog till och med av sig sina hörlurar, för att kunna höra på mig.

"Jo ni vet... Vänta. Vilken dag är det idag?" frågade jag. Cole vände på sig och kollade igenom restaurangen, tills han hittade en almanacka.

"Det är söndag idag." svarade Cole och vände sig emot mig igen. Jag bara stirrade på honom. Sen på almanackan. Toppen.

"Vi förväntas vara på skolan... imorgon." sa jag och väntade på deras reaktion. Det gick några sekunder av iskall tystnad innan nån svarade.

"VA?!" nästan utropade Amy. Jag såg att hennes grepp om bordskanten hårdnade. Snälla, förstör inte restaurangen. Snälla...

Jag vände blicken mot dom andra. Cole såg exakt lika lugn ut som vanligt. Jag slår vad att även om en bomb exploderade under honom skulle han fortfarande ha varit lika lugn. När jag kollade mot Bea såg hon helt skräckslagen ut. Hon måste tänka på hur många människor det är i skolan. Och hon kan ju inte bli osynlig, nån skulle ju definitivt märka om nån försvann helt ur tomma luften. Damon hade bara tagit på sig sina hörlurar igen. Men nu såg han ut att tänka på något.

"Okej. Var är skolan?" frågade Cole mig. Jag sneglade i pappret som låg i mitt knä.

"Jag vet inte var den här adressen är. Men vi... kanske kan hitta en butik i närheten och köpa en karta?" Dom andra nickade bara. Sen fick vi våran pizza vi hade beställt, den var även uppdelad i bitar. Så alla tog en bit var och vi åt i tystnad. Jag är ingen tankeläsare, men jag slår vad om att alla tänker på skolan som vi skulle till imorgon.

Yay. Det kommer bli så kul. Så kul att jag dör.

*********************************************************

Hmm. Nån annan som känner igen sig i hur Elin tänker om skolan? Huh?

Till poängen, jag ska snart åka bort på en resa. Så det kanske tar ett tag innan jag uppdaterar. Men lugn! Mer kapitel kommer snart!

Men vad tycker ni hittills om den här boken?

Vi hörs! :D

P.S. Platserna i boken är påhittade. Dom finns inte på riktigt. Bara så att ni vet :D