Bortglömd under mossa

Bortglömd under mossa del 2

Jag gick ner för garageuppfarten och joggade ut på vägen. Jag svängde upp till vägen mot skogen och förvånades nästan genast av hur varmt det var.  Även om jag precis hade kommit ut, så kändes det som om jag hade varit ute i värmen i flera timmar.

 Svetten hade redan gjort små gråa, men synliga pölar i mina armhålor. Jag suckade och stannade för att ta av mig tröjan innan det blev ännu värre. Jag drog tröjan över huvudet, knöt den runt midjan och fortsatte sedan de sista metrarna jag hade kvar. När jag r framme så var jag helt enkelt tvungen att stanna för att inte ramla ihop av syresförlust. När andningen var under kontroll så gick jag in i skogen, och hittade nästan den vanliga stigen som jag nästan alltid brukade gå på. För att det var den enda jag kände igen och så, men idag så ville jag helt enkelt inte. Jag svängde åt höger istället och fortsatte in. Det var överraskade svalt och tyst. Inte ens lite fågelkvitter eller vind hördes. Träden och buskarna var blickstilla. " Lugnet före stormen", som pappa skulle ha sagt. Jag suckade och torkade snabbt bort en oväntad  tår från kinden.  Det var som om alla inte ville väcka uppmärksamhet. Som om de var rädda för något. Men så var det såklart inte.

Jag såg en ljus glänta, som jag konstigt not aldrig hade sett förut. Jag ryckte på axlarna och tänkte inte mer på det, men det verkade mina ben göra. Det var som om någon, eller något drog mig till gläntan. Det gick liksom inte att stanna. Men det var ju ingen där. Men vad är då det där? Jag tittade undrande på en liten skugga vid ett av träden, som såg ut att tillhöra ett litet barn. Plötsligt så knäcktes en gren alldeles bakom mig. Jag flämtade till och vände mig snabbt om. Ingen där.

Haha, så dum man får vara, sa jag tyst till mig själv och försökte övertyga mig själv om att jag inte hade hört något. Men en svag känsla i magen sa åt mig att det var det. Jag vände mig om och hann bara se skuggan av barnet alldeles klart framför mig, innan allt blev svart och jag föll till marken med en duns.