Blood ~Swedish~ (Pausad)

Kapitel 12~ Bevisad kärlek ♥

~Aidens Perspektiv~

Jag har försökt att komma nära Paris hela dagen. Det kanske låter lite creepy men, jag har faktiskt försökt att prata med henne länge. Jag har bara inte vågat göra det.

Och ja, jag gillar henne.

När jag frågade om jag kunde sitta med henne på lunchen verkade hon och hennes lilla crew så förvånade. Under hela tiden jag satt där tittade hon på mig som att det var något fel med att jag satt där, eller att hon störde sig på att jag var i hennes närhet. Men när hon gick fram och pratade med mig i korridoren verkade hon ändå så nervös. Men hon var ju bara för söt. Hennes vackra ögon glittrade i taklamporna och hon såg glad ut för en gångs skull.

Nu kommer ju frågan; Om du har vetat hela tiden hur hon blir behandlad, varför har du inte gjort någonting åt det?

Jo, såhär är det. Jag är med i skolans fotbollslag, och det gör min status ganska hög om man säger så. Så att om jag skulle ha 'räddat'  henne så skulle min status sänkas ganska mycket. För att jag visar mig svag inför alla.

Fast Paris får ändå vara glad att hon har en syster som Madison. Okej, Sasha är inte en dålig syster, men hon skulle aldrig skälla på några barn sådär, aldrig.

~*~*

Dagen är nästan slut. Jag måste prata med henne igen. Jag vill verkligen säga vad jag känner. Men inte här i skolan.

Den sista klockan ringde och alla skyndade sig ut ur sina klassrum och mot skåpen. Jag gick snabbt till mitt skåp och packade ner mina saker.

"Hey, Aiden varför så bråttom?" Grayson, min bästa vän frågade.

"Jag måste prata med Paris" svarade jag snabbt.

"Paris, varför ska du prata med den losern?"

Jag gav honom en varnande blick. "Hon är ingen loser Gray, jag har känt henne länge och jag måste verkligen prata med henne" sa jag och stängde mitt skåp.

"Kay bro, lugna ner dig lite" sa han.

Jag kastade min svarta ryggsäck över axeln och skyndade iväg mot Paris skåp.

Nej jag är ingen stalker.

Men iallafall.

Jag kom fram till hennes skåp, och där stod hon själv. Gråtandes.

Jag skyndade mig fram till henne.

"Sshh, Paris. Vad är det?" frågade jag och klappade henne lätt på ryggen.

Hon tittade på mig med röda ögon. "Inget" svarade hon och torkade tårarna.

"Paris, jag känner dig. Du gråter bara om det ät någonting illa, du gråter liksom inte över att du råkat trampa på en myra direkt" sa jag och hon smålog.

"Du har rätt" sa hon. Hon tog upp sin ljusrosa jeans ryggsäck och kastade den över axeln. "Du Aiden?" frågade hon efter en stunds tystnad.

"Vad?"

"Det är någonting jag har velat säga till dig länge nu..." hon tittade blygt ner i marken.

"Vadå?" jag placerade min tumme under hennes haka och riktade hennes blick upp mot min.

"Eeh, joo... kan vi ta det någonstans mer privat?" frågade hon. Jag nickade.

"Såklart att vi kan"

~*~*

Vi hade kommit långt in i skogen. Vi hade också sätt till att ingen följt efter oss. Det hade ingen.

"Jo vad var det du ville?" frågade jag medans bi satte oss på en stor sten.

"Jo.. det är så att jag kanske....." började hon.

'Kanske vadå?' tänkte jag.

"Jag tror att jag gillar dig Aiden McGee" jag blev chockad. Hennes ansikte blev klarrött. "Jag borde inte ha sagt det där" sa hon och reste sig snabbt upp och började gå. Jag tog tag om hennes handled och drog henne tillbaka till mig och gav henne en kram.

"Det gör inget, jag gillar dig också Paris Anabelle" viskde jag i hennes öra. Då kramade hon mig hårt tillbaka,

Att saker egentligen kan vara så enkla...

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Okej, hej. Det var länge sedan. MEN! Jag har ursäkter. Jag har haft mycket skolarbete. Och i min ålder är det så... Iallafall. Jag har också varit upptagen med att skriva på "Andromeda" med en av mina bästa kompisar Dileria

Men iallafall, så är det. Och jag har också börjat skriva en ny bok.. Jippi!

Den heter Blue Moon och kommer släppas i helgen tror jag. Annars imorgon.

Den är på engelska och är hemskt skriven. Jag är bättre på att skriva på svenska även om jag gillar att prata engelska mer, och föredrar att ha det mesta jag äger på engelska.. Men, men.. Jag är konstig så det spelar ändå inte så stor roll..

Och förlåt för kort kapitel men jag kände för att uppdatera idag..

~ Danzarn