Sorry| Enestad

0.2

Tid
17:35-17:39
Amanda:
Jag vill berätta sanningen

Oscar:
Jag kommer inte bry mig ändå

Amanda:
Oscar, du behöver inte bry dig. Det ända jag ber dig om är att läsa vad jag skriver

Oscar:
Okej

Amanda:
Jag och mitt gäng såg dig som en lätt match. Vi visste att en kille som du skulle lätt bli förälskad i mig. Så på någon håltimma slog vi vad om att jag skulle få dig förälskad i mig på minst två månader, och det gick. Du brydde dig så mycket om mig. Visade mig så mycket kärlek, kärlek jag aldrig tidigare känt. I hela mitt liv! Oscar när jag säger att jag föll för dig skojar jag inte. Du är den bästa pojkvännen man kan ha och den person som får dig i framtiden kommer du säkert få bra tillit hos. Personen du är med i framtiden kommer känna sig som den mest älskade personen i världen. Det är så du är mot de du älskar. Men iallafall de första fyra månaderna i vårt förhållande (om jag ens får kalla det förhållande för dig) var ett spel. Vi, eller jag ville se hur kär du kunde bli. Jag fick dig att bli jättekär i mig Oscar. Det syntes på långa vägar. Men efter de fyra månaderna så föll jag riktigt hårt. Du fick mig att känna mig älskad, du betydde så oerhört mycket för mig. Genom alla år vi var tillsammans älskade jag dig. Jag har aldrig varit kär i någon Oscar. Du är den ända. Jag vet att du inte kommer förlåta mig. Troligen aldrig någonsin. Men jag vill att du ska veta tre saker. 1. Jag är så arg på mig själv för det jag gjorde.
2. Jag hatar mig själv för hur du blir behandlad i skolan
3. Jag älskar dig

Oscar:
Hata inte dig själv för hur de behandlar mig i skolan Amanda. Jag är värd det