Sorry| Enestad

5.5

När jag vaknar så möts jag av Amanda som ligger i mina armar. Jag ler brett och lägger huvudet vid hennes halsgrop. När hennes andning blir mer oregelbunden så inser jag att hon håller på att vakna. Amanda slår upp ögonen och vänder sig om. Hennes blick möter min och hon ler. "Godmorgon" säger jag och hon rodnar lätt. "Godmorgon" säger hon. Jag sätter mig upp i sängen. "Jag måste verkligen gå på toa" säger jag och halvt springer upp ur sängen in på toan. Amandas skratt hörs in till mig men tystnar snabbt. Jag gör mina behov och går sedan in till mitt rum igen. Där står Amanda med endast underkläder och blöta kinder. Jag tar tre långa steg fram till henne och drar in henne i min famn. Hennes kropp börjar att skaka och hon skriker. Jag lägger en hand på hennes bakhuvud och trycker hennes panna mot min bröstkorg samtidigt som jag lugnt stryker henne över ryggen. "J-jag är så f-ful o-oscar" säger hon. Jag skakar på huvudet. "Du är allt annat än ful Amanda" säger jag och hon skakar på huvudet. "J-jag vill d-dö oscar" hulkar hon fram. Jag spänner hela kroppen och bakar ifrån henne. Sedan vänder jag mig om samtidigt som jag drar händerna igenom mitt hår. "Nej, nej, nej, nej!" Skriker jag. I garderobsspegeln ser jag hur Amanda blir allt mer rädd för mig. Jag skakar på huvudet och skriker ännu en gång nej. "Du skulle fan bara våga lämna mig!" Skriker jag mot min spegelbild innan jag vänder mig om mot Amanda. Hon har lagt ansiktet i händerna. Jag går fram till henne och kramar om henne hårt. "Du skulle bara våga Amanda. Lämnar du jorden gör jag det med dig okej?" Säger jag. Amanda nickar. "Lova mig att du inte ens tänker på det längre Amanda" säger jag. "J-jag lovar o-oscar" svarar hon. "Jag älskar dig Amanda. Kom ihåg det, och att ingen kommer skada dig så länge jag är här"