Maja's perspektiv:
Klockan är typ 08.00, vad jag gör uppe vet jag inte riktigt. Jag grät en hel del igår, men det var för att jag inte hade sett Oscar på 2 veckor och han var lika fin som vanligt. Jag saknar honom, men det var jag som gjorde slut men det var ju för att han var otrogen. Signe hade berättat det för mig fast jag vet inte riktigt varför jag tror på det, hon säger alltid saker som inte är sant. Men eftersom att jag hade drömt om det och att han skulle vara otrogen har alltid varit min största rädsla.
Jag kommer vara ensam hemma ett tag då mamma, pappa och Mickaela,min syrra, ska till sommarstugan. Jag går ut och hämtar posten och går sedan in igen. Ett brev trillar ner och jag ser att mitt namn står på det blåa kuvertet och blir väldigt nyfiken. Jag lägger resten av posten på bänken och sätter mig vid köksön. Jag öppnar det och läser vad det står.
Det finns så mycket saker jag vill säga till dig Maja. Om du vill veta vad så får du möta mig vid stranden, nära ditt hus klockan 21.00. Hoppas att du kommer jag kommer aldrig sluta kämpa för dig eller älska dig. Du är den enda jag vill ha just nu, ta på dig något bekvämt.// O
Jag undrar vem det kan vara, det kan ju vara Oscar men jag tror knappast det han har ju Signe. Sen kan det vara Oliver, han och jag var bästa vänner ett tag, men han blev kär i mig och det blev bara stelt mellan oss. Han går i min klass också vilket gör det ännu mer stelare när vi måste jobba tillsammans eller något sånt.Men jag tänker gå dit ändå bara för att jag är nyfiken. Men det är en hel dag kvar så vad ska jag hitta på tills dess. Jag kan ju fråga Minna om hon vill göra något.
Fast hon kanske inte är vaken än, jag har känt minna i hela mitt liv och vet att hon helst sover bort dagen. Jag får väl gå på stan ett tag, men först vill jag käka frukost.
Jag tar fram cornflakes paketet och mjölken, jag häller upp det i min skål.När jag kliver utanför dörren så är klockan ungefär 13.00. Anledningen varför det tog lång tid var för att jag var hungrig, jag ville ta en lång dusch och jag hade svårt för att välja kläder men nu är jag här. Jag skyndar mig till bussen och pluggar i mina hörlurar när jag satt mig i bussen.
Dagen har gått hyfsat fort och jag har köpt lite saker. Klockan börjar närma sig 19.00 och jag bestämde mig för att åka hem. Resan hem tog ungefär 45 minuter då jag missade första bussen. Men nu är jag iallafall hemma. Jag har även köpt lite snacks, läsk, mat och sedan lite kläder. Jag la in maten och läsken i kylskåpet och resten i skafferiet. Jag tog ett äpple och gick och satte mig i soffan där jag kollade igenom olika sociala medier. Jag stannade upp mitt i instagram flödet på en speciell bild. Det var Oscar som lagt ut den.
Det stod "nice kväll med boysen" så var det en bild på han, Felix, Omar och Ogge.
Hoppet om att det var han jag hade fått brevet av sjönk direkt. Jag får väl stå ut med Oliver's eviga tjat, fast det kan ju vara någon annan också.Klockan tickar på och det blir även dags för mig att gå. Att gå till stranden tar ungefär 15 minuter. Den ligger hyfsat nära, min och minna's familjer brukade alltid gå till udden och bada där på somrarna.
Hörlurarna var i pluggade i mina öron och musiken strömmade. Denna kvällen var ganska så kall, jag har på mig en tjock tröja men det verkar inte hjälpa så mycket.När jag kommer fram till stranden så ser jag några kuddar och filtar ligga vid bryggan. Jag går fram dig och ser en lapp ligga på filten, jag tar upp den och läser.
Till tjejen som stal mitt hjärta.
Maja när du läser det här vill jag att du funderar länge på vem personen som skriver det här är. Men nu börjar jag. Maja min fina Maja, du har länge varit en tjej som jag dragit mig till, jag har alltid tyckt du varit vacker på många sätt. Den tiden vi tillbringade tillsammans saknar jag. När det var du och jag, jag och du. När allt var bra, när jag kände lugn inom mig när du var i närheten. Jag saknar dina kramar, jag saknar sättet du ler på, sättet du kollar på någon, sättet som dina läppar släppte ut ord som bildade meningar. Jag saknar din röst, din närhet. Jag saknar dig, Maja Emilia Anderson. Du är mitt allt, jag har fortfarande inte släppt dig än, men om man verkligen älskar någon så släpper man aldrig taget. Jag lovar att jag kommer aldrig göra det, så länge jag lever tillhör mitt hjärta dig. Anledningen till varför jag gör på det här viset är att, om jag hade ringt eller sms:at dig hade du nog antagligen inte svarat. Men dom tre orden som lämnade mina läppar är sant, jag älskar dig!// OJag la sakta ner brevet och tårarna rann ner längs mina kinder. Helst av allt vill jag bara springa därifrån men jag står som fastfrusen. Ett par armar slingrar sig runt min kropp och en doft av den bästa killparfymen som finns slås hastigt mot mig.
Puffande andetag slås mot min nacke och en mint doftande andedräkt går mot mina näsborrar. Precis som Oscar. Anledningen varför jag gråter är för att det inte är Oscar som skrivit brevet utan någon annan, det är heller inte Oscar som håller om mig det är någon annan. Den okända killen som skrivit brevet vänder mig om så jag kan titta på honom. Men jag vill inte titta på honom, jag vill titta på Oscar. Jag har blicken fäst i marken men känner hur två fingrar placeras under min haka och lyfter sakta upp mitt ansikte.
-Varför gråter du? Säger han och torkar bort mina tårar med hjälp av sina tummar.
Ett stort leende placeras på mina läppar och jag kramar om honom hårt.
-Oscar det är verkligen du! Säger jag och trycker mig ännu närmre honom.
Han skrattar lågt och stryker mig över ryggen med handen.
-Jag sa ju att jag aldrig kommer sluta kämpa för dig. Svarar han och vi släpper på kramen
-Men du var ju med resten av killarna. Säger jag och kollar fundersamt på honom medan leendet på mina läppar blir mindre och syns knappt.
-Jag var det först och det var liksom meningen att du skulle tro att det var någon annan. Säger han och ler smått.
-Men du var ju otrogen. Säger jag och backar några steg bakåt.
-Jag var aldrig otrogen, det var Signe hela tiden. Men hon kan glömma att jag kommer gilla henne någon gång för, du är den enda tjejen jag ser. Jag hoppas verkligen att du litar på mig, för jag skulle aldrig ljuga för någon jag älskar speciellt inte dig. Säger han och går närmre mig.
-Jag vet inte Oscar. Jag drömde att du var otrogen och det har alltid varit min största rädsla, att du ska vara otrogen. Säger jag och ser upp på honom.
-Det är kanske därför du inte riktigt tänkte efter när Signe sa att jag varit otrogen. Du var alltid rädd att jag skulle vara det och antog att jag var det helt enkelt. Säger han leendes medan han fattar tag om mina händer.
-Jag antar det. Säger jag och ler.
-Jag slutade aldrig älska dig Maja. Säger han
-Jag slutade heller aldrig älska dig Oscar. Säger jag och kysser honom sedan.
Vi avslutar sakta på kyssen och tittar leendes in i varandras ögon.
-Är det vi igen? Frågar han nervöst
Jag nickar bara som svar.Hoppas ni gillar kapitlet inte världens bästa kanske.❤️
BẠN ĐANG ĐỌC
Jäkla kär-lek! O.m
FanfictionLäs så får ni veta! Handlar om alla men lite mer om Ogge och minna!