Kär i brorsans bästakompis

Kapitel 20

Förra kapitlet:

"- Vänta nu... Är du kär i Wille? frågar Clara väldigt säkrande"

~~~~~~~~~~~~~~~

Jag hann inte tänka innan jag svarade för då hade Clara lagt märke till min betänketid, så jag svarade snabbt:

- NEJ! Jag menar, nej! Han är min bästavän. Jag gillar honom bara som vän. Pfft. Va e det för fråga ens? Jag gillar ju Zac. Han är ju anledningen till våran plan. Vad tror du om mig Clara!? säger jag snabbt, stressat och osäkert.

- Jaa, det är sant. Du har en poäng, säger Clara och hon verkar inte ha märkt min osäkerhet i det jag sa.

Jag byter diskret samtalsämne till 'vilken fin mjukisdress du har på dig, vart köpte du den?'. Hon svarade mig och verkade nästan glömma bort vårt tidigare samtalsämne så istället börjar vi prata om kläder, smink och det vi tjejer är experter på. Att snacka skit, oftast om andra tjejer. Så det var vårt avslut på kvällen.
Tiden hade gått fort och klockan var mycket så Clara ringde till sin föräldrar och sa att hon skulle sova över hos mig trots att det är skola imorgon och de höll med när de insåg hur mycket klockan var. Trots att Clara inte bor så långt bort ifrån mig så var det lite för mörkt för att gå och hennes föräldrar hade druckit lite så de ville inte ta bilen och bussen hade troligtvis vart full med massa fyllon. Så att stanna här var det bästa, och även roligaste, alternativet.
Klockan hade blivit såpas mycket att Clara somnade nästan direkt efter att vi ringt hennes föräldrar.

Jag låg vaken en stund till och tänkte lite. Jag tänkte på Wille. Jag tänkte på hånglet med Zac när jag såg Wille. Jag tänkte på Zac. Jag lyckas inte komma fram till vad jag känner innan jag somnar mitt bland alla tankar.

Jag vaknar av väckarklockan vid 6:30. Jag öppnar ögonen och tittar mot Clara. Hon sover fortfarande. Det verkar inte som att hon har vaknat ute väckarklockan. Jag lägger en hand på hennes arm och skakar lite för att få väckt henne. Jag säger även lugnt:

- Claraaa. Clara vakna. Det är skola idag.

Så att hon förstår varför jag väcker henne NU. Hon öppnar ögonen sakta, gäspar och sträcker lite på sig innan hon också går upp ur sängen.
Clara har ju som tur samma storlek som mig så hon får återigen låna kläder utav mig så hon slipper gå i sin mjukisdress, trots att den ändå är ganska fin.
Vi går tillsammans in i min WIC och jag låter henne välja sina egna kläder själv. Vi har typ samma klädstil så de tar inte så lång tid innan hon bestämt sig. Vi byter om och skådar oss själva lite i spegeln. Det stod på nätet att det skulle bli ganska varmt idag så Clara valde en blå ganska basic jumpsuit. Till det fick hon låna ett par matchande solglasögon och väska. Och smink fick hon såklart också låna utav mig. Jag själv valde också en jumpsuit fast den var vit med ljusrosa blommor på. Jag tog en blomkrans till håret och solglasögon som matchade outfiten. Jag tog även ett armband. ( bild på båda outfitarna finns längst upp ).
Efter en lång kontrollcheck i spegeln gjorde vi var sin macka som vi sedan tog med ut. Bussen skulle inte komma förrän om ungefär en halvtimma men solen skiner och det är redan säkert över 25°C så vi tyckte att det kunde vara mysigare att äta ute i solen. Vi åt våra mackor till lite småprat. När det fvar ungefär 5 minuter kvar tills bussen skulle komma så kom även min bror ner och pratade med oss en stund. Han frågade om vi ville hänga med och bada efter skolan och vi svarade såklart JA. Clara frågade även om vi fick ta med Wille och det var såklart okej för brorsan, men för mig vet jag inte... Zac kommer ju vara där. Fast, det kanske iofs är bra. Då kanske jag kan tänka över mina känslor. Jaja, William är min bästavän så jag kan ju inte säga emot i vilket fall så vi får se vad som händer senare.
Bussen kommer och vi stiger på. Wille stiger på, lossas som ingenting hänt och sätter sig på sätet bakom. Som vanligt. Vi börjar prata med honom om lite allt möjligt och jag kan hela tiden se hur han ger mig lite speciella blickar med sina vackra ögon. Jag glömmer bort vart vi är och vad vi pratar om. Mina öron stängs av för en stund tills jag hör Clara säga:

- Men Sofia!! Wille, detta är ju ett jättebra tillfälle. För er. Ni veeet. Vår 'plan'. Detta är det rätta tillfället att göra Zac avundsjuk!!

- Mm visst, säger Wille och tittar ner för att försöka dölja rodnaden.

- Absolut, säger jag drivet men osäkert.

William tittar upp på mig och jag på honom. Våra blickar möts och jag kan se hur hans ögon glänser. Jag drömmer mig in i en annan värld. Tills busschauffören skriker att det är dags att gå av.

~~~~~~~~~~~~~~

Förlåt om kapitlet var tråkigt eller kort. Men det kommer mer jag lovar. Det var längesen nu tycker jag så jag kände att ni är värda en fortsättning.
Så jag har bestämt mig för att inte sluta med boken.

Puss & Kram
// Lina <3