Kapitel 18

2.7K 49 20
                                    

Förra kapitlet:
*- Sofia! Nej. Vänta, säger jag och tar ett tag om hennes arm.

Hon stannar till, vänder sig om och kollar djupt in i mina ögon.
Jag kysser henne snabbt på munnen innan jag släpper henne, tar mina skor & min jacka och går ut genom dörren förbi Zac som kollar konstigt på mig.*

~~~~~~~~~~~~

- SOFIA'S PERSPEKTIV -

Jag följer Willes ryggtavla som snabbt försvinner ut genom dörren och vidare ner mot vägen.

- Vad va det där? frågade Zac.

- Jag har iiingen aning, svarar jag stelt och vänder min blick mot Clara som fortfarande står i trappan.

- Ska vi gå? sa Zac och bröt tystnaden.

- absolut, svarade jag lite förvirrat.

- WILLIAM'S PERSPEKTIV -

Jag ser hur Sofia försvinner iväg med Zac. Hur kunde jag låta han vinna? Jag är inte säker på att det är Sofia jag vill ha, men det känns rätt. Jag borde inte gått med på detta från början. Det var en dum idé. Sofia vill ändå bara ha Zac, och om jag någon gång ska få henne bör jag iallafall be om ursäkt och vara hennes vän för att sedan till exempel kunna stötta henne ifall hon blir sårad av kanske Zac. Vem vet?

Jag tar fram mobilen ur fickan och skriver ett sms till Sofia.
- Förlåt för innan, jag tänkte lixom att det kanske kunde ingå i våran 'plan'. Om du fortfarande e på?

Jag själv vet att den kyssen inte var någon lek, men jag vet ju inte hur Sofia känner förstås. Hon tror säkert på att det bara var en lek. Vitsen är ju att jag vet, att det va på riktigt.

- SOFIA'S PERSPEKTIV -

Allt jag kunde tänka på var den kyssen, av William. Var den verkligen på låtsas? Den kändes lixom... Annorlunda.

Vi kommer fram till biografen och mina tankar måste läggas på annat. När vi kommer till kassan för att betala insisterar han att betala både hans och min biljett och jag kan inte göra något annat än att bara tacka. Vi köpte även en mellanpopcorn och var sin dricka. Vi går vidare till 'salong 3' som det står på våra biljetter och eftersom vi var sent ute med bokningen hamnade vi längst bak i hörnet. Men det gjorde inte mig någonting, vi var iallafall där. Han & Jag. Filmen drar igång och stämningen mellan oss har inte blivit ett dugg bättre sen vi kom hit, men trots det ser jag hur Zac börjar hoppa närmre mig och jag låsas som att jag inte märka det. Jag noterar hur han diskret försöker att gäspa och sedan lägga armen runt mig. Jag spelar med, leker trött och lutar mig mot honom. Vi sitter så ett tag tills jag vänner hur han vänder sin blick ner på mig, och det är svårt på mig att låtsas att inte märka så av vilja och tvång vänder jag min blick mot hans. Vi ser varandra i ögonen. Jag ser hur hans blick vandrar ner mot min mun. Han lutar sig framåt och försöker att kyssa mig men innan han hinner fram till mina läppar vänder jag på mig och riktar blicken mot skärmen igen. Här är det jag som briljerar, tänker jag. Jag känner hur hans blick bränner vid min sida, och det är svårt att försöka att inte kolla tillbaks.

- Är det pågrund utav kyssen? Frågar han.

- Kyss? Vilken kyss, frågar jag fastän jag vet att han syftar på kyssen Wille gav mig tidigare.

- Du vet vilken jag menar! Av William såklart, den tidigare idag.

- Mm, men nej det är inte pågrund utav den kyssen! Det var HAN som kysste mig, den betydde ingenting för mig! Jag lovar. De e ba det att... jag är så inne i filmen, och kysser jag dig lär jag inte kunna sluta, svarar jag.

Han ger mig ett litet skratt med ett nöjt flin, men det han inte visste var att det på sätt och vis var en lögn. Ifall jag kysst honom hade jag säkert inte kunnat sluta och problemet med det är inte att jag kommer att missa filmen för jag har egentligen inte kollar på den så mycket, men det finns inte riktigt något problem i det hela. Det är bara så att jag vill ha kontrollen, och om jag kysst honom och inte kunnat sluta hade det antagligen vart han som tagit kontrollen men det får han inte.

Vi såg klart på filmen endast med hans arm runt mig och jag lutande mot hans axel, och utan kyssar. Jag hade dock trott att han skulle försökt igen, med det gjorde han inte. Han kan väl inte förändrats, eller kan han? Jag menar, han var ju inte borta så länge. En vecka bara. Ingen kan förändras på en vecka, eller?

Efter bion körde han oss hem till mig. Mina föräldrar var inte hemma och brorsan var ute med sina kompisar så vi var ensamma hemma. I och för sig så skulle Clara och Wille, tror jag iallafall men efter kyssen är jag lite osäker, komma hit och jag skulle berätta vad som hänt osv. När vi klivit in i huset och vi tagit av oss våra ytterkläder tar jag tag i hans skjorta, drar honom emot mig och ger honom en lång blöt kyss samtidigt som jag försöker att inte låta hans tunga komma in och nudda min som är ett utav hans försök att få kyssen att övergå till hångel. Han måste förstå att det är jag som bestämmer! Jag tar hans hand och ledet honom upp till mitt rum och knuffar honom så att han landar ner i min säng. Han lägger sig till rätta och kollar upp mot mig. Jag drar långsamt av mig tröjan för att göra honom lite extra svag. Jag sätter mig på honom och märker hur hans händer försöker att vandra upp mot min behå så innan han hinner fram tar jag tag i hans händer och pressar de ner mot sängen. Eftersom jag vet att han är starkare än mig och lätt skulle kunna komma ur detta grepp lägger jag också mina knän uppe på hans armar för att göra mitt grepp något säkrare. Jag lutar mig ner emot honom och kysser honom igen, och denna gången låter jag det övergå till hångel, och jag kan under hela hånglet känna hur han diskret försöker att komma ur mitt grepp med det är något jag inte tänker låta honom göra. Efter flera minuters hångel känner jag hur han långsamt drar sig ur hånglet och jag backar undan med mitt huvud men placerar mitt ansikte bara några centimeter ifrån hans medan jag väntar på anledningen till varför han slutade.

- Jag älskar dig, säger han.

~~~~~~~~~~~~~~~~

Förlåt igen för dålig uppdatering men här är ert efterlängtade kapitel, hoppas ni är nöjda. Jag har gjort mitt bästa för att får det klart till er så fort jag kunnat.
Hoppas ni tycker om det och jag uppskattar ifall ni svarar på förra inläggets fråga. Ni kan även kommentera svaret under detta inlägg ifall ni hellre vill det.

Jag har ännu bara fått 3 kommentarer på det inlägget och alla lyder Zopia, men är det någon som röstar på Silliam?
Frågan är alltså:

Vem shippar du? Zopia eller Silliam?

Ha de bra!

Puss&Kram
// LiinaFiina

Kär i brorsans bästakompisDove le storie prendono vita. Scoprilo ora