Min nya storebror är en TOMLINSON?!?

Kapitel 14

Det är jullov för mig och min klass på fredag och jag vet inte riktigt hur det kommer bli med boken jag kommer uppdatera men inte lika ofta förlåt vad tycker ni blir det jobbigt att läsa under julen eller bara kul?kommentera

___________________________________________________________________

HARRYS P.O.V

Jag mådde illa jag menar inte som om jag skulle spy men som om något dåligt höll på att hända och som var riktigt dåligt. Felicia hade gått ut för att ta lite luft och hon gick för ungefär 10 minuter sen men jag började bli lite orolig .

Jag kunde liksom inte skydda henne ifall något hända jag bara låg här. Jag hade ont i mina revben och det var något dem andra inte visste om jag hade brutit alla mina revben och det var en större chans att jag skulle hamna i rullstol än vad det var att jag skulle kunna bli världsstjärnan Harry Styles.

Jag kollade runt i rummet men fick direkt ont i naken jag kunde inte ens andas utan att det gjorde ont !

Det hade gått 20 hela jävla minuter och Felicia hade inte kommit tillbaka . Vart var hon jag började bli orolig , tänk om någonting har hänt henne ? Men nä hon är på ett sjukhus mycket kan inte ha hänt.

Jag blundade och försökte somna det var typ det ända jag kunde göra ändå. Så fort jag blundade poppade Felicias vackra ansikte upp hennes mjuka rosa lockar , hennes lugnande blå/gröna ögon och hennes fantastiska leende som fick mig på bättre humör bara av att se henne glad .

Det var helt galet vilken effekt hon hade på mig . Jag fortsatte tänka på Felicia och hur underbar hon var och tillslut kände jag hur jag började bli tröttare och till slut somnade jag utan att höra något av Felicia.

FELICIAS P.O.V

Jag mådde illa , jag var yr och kunde nästan inte hålla ögonen öppna . Jag började hyperventilera jag märkte hur alla fans började skrika och ville att någon skulle hjälpa mig in men jag var för svag för att höra något annat .

Jag började skaka och mina ögon orkade inte mer så dem stängdes helt . Fansens skrik tystnade i mitt huvud och jag det kändes som att marken jag satt på började snurra . Det ända jag kände efter det var två starka armar som to tag runt min midja och jag lyftes upp från den hårda kalla marken.

Jag blev buren in och efter 3 minuter kände jag hur jag hade något varm och mjukt under mig . Jag kände massa händer på min panna och min mage men jag kunde fortfarande inte öppna ögonen och jag kunde inte säga något jag försökte skrika men det gick inte det var som om min själv var inlåst i en bur och min kropp låg på någon soptipp.

Jag kunde känna hur någon tog tag i min hand och viskade något till mig personen sa " come on babe U are okey come on" rösten var mjuk och jag kände igen det det var.....Louis vänta vad gör han här åkte inte han hem med dem andra?

Jag visste att inget var fel på mig jag hade antagligen bara fått en panik attack och svimmat av alla fans och det var säker för mycket att ta igen med.

Jag log där i ungefär 10 minuter till och Louis hand släppte inte min . Jag började långsamt öppna ögonen men fick genast ont i huvudet . Det var sjukt ljust i rummet och jag kunde inte öppna ögonen helt .

"Oh god babe U are okey dose anything hurt ?, do you need anything ?, maybe water?' Yeah water I'm going to find water!" Sa Louis som inte värkar kunna lungan ner sig och jag visste att detta var svårt för honom.

"Louis I'm okey would U pleas shout up " sa jag till honom och han klarade av att ge mig ett litet leende som försvann efter ungefär 0,03 sekunder men det gjorde inget för mig .

"I know that I'm really annoying but I'm just so afraid what will happen with Harry and then this happen and I'm just I don't even know what I'm " sa Louis fort utan någon paus och jag var imponerad att han inte typ svimmade !

" I understand Lou go look how Harry is " sa jag till honom men han verkade inte riktigt övertalad "no babe im going too stav right here with you im not going anywhere !" Förklarade han fast jag hade stängt av så jag hörde inte riktigt mycket av vad han sa.

" Lou pleas go home take a shower eat something just go home!" Sa jag till honom jag upprepade egentligen bara det Harry hade sagt till mig .

Men Louis behövde en paus jag kan ju ta han om Harry jag behöver bara komma ut från det här rummet och det kan jag inte när Louis är här för han kommer aldrig låta mig gå ut .

"I said that I'm not going !" Skrek han frustrerat till mig medan . Han märkte att jag blev lite rädd så han sa " hey look I'm sorry for snap out on you I didn't mean to yell I'm just tired" viskade han till mig

Jag sa inget tillbaka bara tittade in i hans fina glittriga blåa ögon . Glöden hade slocknat i dem precis som Harrys .

Vi satt där en stund och bara tittade på varandra innan dörren slogs öppen och in kom en stressad Simon Cowell "omg I'm so sorry for coming so late where is Harry and how is he?!" Frågade Simon stressat och jag kunde se gråten i hans ögon killarna var ju som hans egna söner.

"Simon sit down and breath Harry is okej and need too sleep " förklarade Louis som själv höll på att börja gråta så fort han fick höra Harrys namn .

Allt var förändrat Louis var inte den snäll gulliga Louis han var den aggressiva "låt mig vara" Louis och den nya Louis gillade jag inte för han fick mig att hoppa av rädsla ganska ofta!

___________________________________________________________________

Hej förlåt för att ni gick vänta så länge!!!

Det är jullov för mig och min klass på fredag och jag vet inte riktigt hur det kommer bli med boken jag kommer uppdatera men inte lika ofta förlåt vad tycker ni blir det jobbigt att läsa under julen eller bara kul?kommentera

PS:NI ÄR BÄST SOM ALLTID!!!!! <3<3:*

//Sabina