Kapitel 3

391 14 0
                                    

Melodys perspektiv

När jag såg honom stå där i trädgården med en söt brunette kändes det som mitt hjärta brast. Såklart var han upptagen. Jag hörde hur hans skratt klingade i luften och jag var tvungen att titta ner i min bok. Nästa gång jag tittade upp kollade han på mig. Jag visste inte vad jag skulle göra utan bara reste på mig och gick in. Där inne stod mamma och diskade, så eftersom jag inte hade något bättre för mig hjälpte jag henne att torka. Jag gillade att umgås med min mamma, hon var ibland som en stora syster men ibland kunde hon även vara ruskigt dryg och då kunde jag knappt vara runt henne.

-          Tack för hjälpen sa hon glatt när hon torkade av diskbänken.

-          Varsågod, svarade jag glatt och kollade ut.

Solen skulle snart börja gå ner och jag bestämde mig för att gå ut och gå en runda. Innan skulle jag haft med mig Russo, min gamla rottweiler. Men han hade dött i julas och lämnat efter sig en stor plats i mitt hjärta. Jag kollade vant på fotot som hängde i hallen som föreställde oss två från förra sommaren. Jag log och tänkte tillbaka på min älskade hund när jag tryckte ner handtaget och gick ut i den friska vinden.

Jag hade gått en lång runda och nog hunnit vara på alla mina och Russos favorit ställen vid det här laget. Men klockan började bli mycket och mörkret började komma så jag bestämde mig för att vända hemåt. På vägen hem såg jag tre tjejer gå armkrok och skratta högt. Det högg till inom mig och fick mig att tänka på mina gamla vänner. Jag saknade dem verkligen och jag skulle nog ångra mig att jag sa upp kontakten med dem. Några höga rop fick mig att komma tillbaka till verkligenheten och jag insåg att jag nästan var hemma.  När jag svängde in på vår gata såg jag grannkillarna stå och langa några kartonger från en stor bil. jag saktade genast in stegen och önskade att dem inte skulle få syn på mig, men såklart hade jag ju inte turen på min sida. En brunhårig kille fick syn på mig och log stort när jag kom fram.

-          Hej sa han överdrivet glatt och det fick dem andra killarna att titta upp. Jag är Louis presenterade han sig snabbt. Du bor i huset bredvid oss va?

-          Antar det sa jag, Melody föresten sa jag och log prövande.

-          Jag är Niall sa den blonda killen glatt. Och det här är Liam sa han och pekade på killen med brunt hår bredvid sig.

-          Och jag är Zayn sa han snabbt innan Niall hann säga det. Han log lite mot mig och det kändes som mina ben inte skulle kunna hålla mig uppe längre. Hans röst var som en ljuv stämma och jag skulle kunna lyssna på honom hela dagen.

-          Trevligt sa jag och började gå. Måste gå nu förklarade jag snabbt och dem kollade besviket på mig.

-          Vi ses ropade Niall glatt och jag bara nickade undvikande till svar innan jag gick in.

Zayns perspektiv

-          Ja vi har i alla fall en snygg granne sa Louis när vi satt och åt maten som Malin och Harry hade hämtat.

-          Jaså sa Harry och höjde ögonbrynen.

-          Ja vi träffade henne innan när ni var iväg fortsatte Louis glatt.

-          Du tycker inte du ska chilla med tjejerna nu Louis frågade jag honom surt. Du har ju precis gjort slut med Hannah sa jag och det var inte meningen att såra honom men jag gillade inte hur han pratade om Melody. Melody, nu visste jag vad hon hette, det passade henne.

-          Jag är inte ens intresserad sa Louis irriterat och gav mig en sur blick.

-          Förlåt sa jag och ångrade mig att jag dragit upp Hannah ämnet, jag visste ju att det var känsligt.

Gotta be you (swedish)Where stories live. Discover now