Invasionen utifrån

Kapitel 7

När jag äntligen var hemma så slängde jag mig på kylskåpet och öppnade det men det var nästan tomt! Men jag tog fram det som fanns. Det fanns smör, ost och mjölk. Jag hittade lite bröd i brödkorgen också, jag skar upp en skiva och bredde smör på den. Jag kände hur hungern lättade lite men jag var fortfarande hungrig så jag tog en till smörgås, ett stort äpple och ett glas mjölk. Nu var jag mätt och belåten. Mamma kom ner för trappan. 

"Varför har du så bråttom?" frågade mamma. Mamma såg ut att ha sovit hela dagen, hennes hår stod åt alla håll och hon hade ett märke av kudden på ena kinden. Jag hoppades att jag inte hade väckt henne för då låg jag risigt till. Mamma hade ett häftigt humör.

Jag var bara så hungrig att jag nästan dog svarade jag. Mamma nöjde sig med det svaret och gick upp igen. Jag tänkte på vad som hände i skogen förut. Var det bara inbillning eller var det sant? Jag kände efter i bakfickan och visst, där låg boken. Det var alltså inte inbillning. Väl uppe på rummet så gjorde jag lite onödiga läxor, städade upp lite och packade upp det sista. När allt det var avklarat så hade jag äntligen tid till att läsa lite ur den mystiska boken. Där stod allt om vad tidigare generationer tänkt om spådomen och en massa andra grejer.

Mot min vilja så blev jag intresserad. Men jag märkte att boken var väldigt lång och det skulle säkert ta flera veckor att läsa ut den. Texten var liten och när det var dags för middag så hade jag bara läst 8 sidor. Nu visste jag hur jag ska fördriva tiden på det här stället. Vi åt under tystnad men det gjorde inget för jag hade hela munnen full av lasagne. Lasagne är min favoritmat och jag åt nästan upp allt. Efter det så gick jag upp på mitt rum. Jag ville gärna hinna läsa lite till innan jag gick och la mig.

När jag släckte lampan så var klockan 9. Av någon konstig anledning så somnade jag nästan direkt. Det kanske berodde på dagens händelserika innehåll. Jag drömde ingen mardröm inatt.