○Izabella○
"Varför gjorde du så?" Nathan tar tag i min arm för att jag ska sluta gå och vända mig om vilket jag gör.
"Gjorde vad?" Fräser jag och drar åt mig min arm.
"Varför försvar du Leo?"
"Jag försvar inte honom! Det enda jag sa var att ni kan sluta slåss eftersom att det inte var han som gjorde det." Han himlar med ögonen och lägger armarna i kors.
"Okej, min nästa fråga, varför hänger du med honom?" Först blir jag ställd av frågan. Jag vet ju inte varför eftersom att det bara var en lögn.
"Ja-. Ja-jag. Vi snackade? Är det förbudet? Får inte jag umgås med folk för dig eller?" Han skrattar och skakar på huvudet.
"Nej, inte med honom." Säger han och pekar mot skolan.
"Jo-Nathan du kan inte bestämma det! Jag är 17 år och jag kan bestämma det själv." Han går närmre mig och spänner ögonen i mig.
"Lyssna på mig. Umgås med vem fan du vill. Men för min skull håller du dig borta från honom, okej?" Jag suckar och nickar tillslut.
"Fine. Jag ska inte prata med honom mer." Han ler och backar.
"Bra, ses hemma."
"Ses hemma." Mumlar jag medan jag vänder mig om och börjar gå ut från skolans område.
~
"Vill du ha te?" Jag nickar åt Maddie medan jag försöker hitta någon bra film på Netflix.
"Visst men du det verkar inte finnas någon bra film." Hon sätter på tevattnet innan hon sätter sig mitt emot mig.
"Skit i det då vi kanske hittat någon sen. Du jag hörde vad du gjorde i skolan idag. Modigt." Jag tittar upp från datorskärmen och höjer på ögonbrynen.
"Ja. Det ja..."
"Verkligen. Tack. Jag vet att han uppskattar det även om han inte säger det. Han funkar så bara." Ler hon vilket gör mig glad. Hennes leende har jag verkligen saknat.
"Ja asså det är lugnt." Ler jag tillbaka.
"Nathan då? Hur reagerade han?" Jag skrattar lite av hennes osäkra flin.
"Han hatar verkligen Leonard av någon anledning så han blev inte så glad men jag har lovar att inte prata med honom igen så det är nog okej nu." Hon höjer på ögonbrynen.
"Du lovade vad?"
"Att inte prata med honom igen."
"Leo?" Säger hon chockat.
"Ja?"
"Varför det?" Jag rycker på axlarna.
"För att Nathan inte vill det, dessutom gör det ju ingen skillnad det är inte så att vi pratat särkilt mycket innan." Hon flinar och ställer sig upp innan hon tar fram två koppar.
"Men du vill?"
"Vill vad?"
"Lära känna honom." Jag skakar bara på huvudet.
"Det vill jag inte."
Tror jag.
