Kapitel 8

59 6 0
                                    

När vi satt i bilen var det pinsam tystnad.  Jag väntade på att pappa skulle säga att han skulle gifta om sig med Adams mamma men han sa inget. Därför så valde jag att jag inte heller skulle påpeka något. Därmed var vi båda tysta. Jag tog fram mobilen och märkte att jag hade ett oläst sms.

Tjena, hoppas du kommer till oss på lördag. Har berättat för de andra om att jag bjöd hit dig. De tyckte först inte om att jag kallade hit fans men när jag sa att du inte var ett sånt där skrikande fan så sa de att det var ok. Hoppas su kommer //Niall

OMG! Niall smsade mig! Bäst jag svarar.

Hej, har inte snackat med pappa än men tror att det skulle kunna funka. See ya!   //Ella. Jag tryckte på send knappen. Jag fattade fortfarande inte att smsade med Niall. Han var ju liksom känd. Jag ska inte vara för uppspelt.  I filmen This Is Us (som jag klart har sett) så säger de att de inte vill att deras  tjejer inte  ska tycka om de efter deras popularitet utan för vilka de är annars. Jag måste lugna mig. Jag bestämde mig för att snacka med pappa om det så att jag kunde gå. "Ehm... Pappa jag behöver fråga om jag skulle kunna gå hem till några kompisar på lördag? "

"Jag visste inte att du redan hade kompisar. Men jag är rädd att det inte kommer att funka"   "Vad menar du? Det är verkligen viktigt för mig vad ska vi göra då som är aå himla viktigt?"    "Ehm vi ska på bröllop."   "Menar du någon annans eller dit eget bröllop? Jag vet om allting. Jag träffade Adam på flygplatsen min gamla klasskamrat.  Han sa att han skulle åka till London för att hans mamma skulle gifta sig med George Stenberg! Och vem är det, jo min egen pappa som inte har sagt något till mig!", skrek jag åt honom argt. "Älskling du behöver inte vara så arg. Jag var tvungen att gå vidare."   "Det handlar inte om du gifter dig eller inte det handlar om att du inte har sagt något förrän nu! Släpp av mig nu jag går resten jag behöver rensa tankarna!"   "Men Ella jag kan inte läm...."  "Bara släpp av mig jag klarar mig!"  Han stannade bilen och jag gick bak och hämtade mina grejer.  Jag ställde mig på gatan och väntade på att pappa skulle köra iväg. När han hade stuckigt tog fram mobilen och ringde Niall.  "Hej, Ehm lite awkward och fråga men kan du komma och hämta mig? Jag är vid typ Starbucks?! "   "Sure kommer på direkten! "   Han lade på luren och jag stoppade ner mobilen i fickan igen.

*Fem minuter senare*

Ellas P.O.V

"Verkade ha hänt något allvarligt så att jag skyndade så snabbt jag kunde. Hoppa in" Jag hoppade in i bilen medan Niall tog min resväska. Silken gentleman han var då... lol.  Han kom in och satte sig i bilen och frågade: "Så berätta vad är det som har hänt?"  " Det är väldigt invecklat men min pappa ska gifta om sig och ska ha sitt bröllop på lördag och jag vill inte gå dit utan jag vill kolla på er repning så jag hoppade ut....."  " Oj, ehm då kanske du inte vill hem så vill du hem till mig eller?"  "Det hade varit riktigt schysst." På vägen dit sa vi inte mycket mer. Min mobil lät mest av spammningarna jag ficka av min pappa som lät typ: Var är du? När kommer du hem? mm. Tillslut så slutade och vi var framme. Silket flottigt hus, men vad hade jag egentligen tänkt mig? Vi snackar om Niall Horan här!?  Vi kom in och hanbtog av min jacka han hängde upp den på en krok bredvid sin egen jacka. " Du får gärna sätta dig i soffan"  Jag satte mig direkt i soffan och lyssnade på allt han sa tills han sa: "Du behöver inte bete dig som värsta militären här", och fnissade till. Både jag och han brast ut i gapskratt. Han kom med lite popcorn och så satte han sig bredvid mig. "Vill du titta på film?"  "Gärna för mig" "Vilken? "   "Spelar ingen roll", svarade jag. Han tog fram lilla sjöjungfrun.  Jag berättade att det var min favofilm när jag var liten. Han svarade: "Som om du är större nu?" Då började vi skratta igen. Det var världens bästa kväll i mitt liv men det blev bara bättre. När det kom till delen då de kysstes så vände sig Niall plötsligt om och kysste mig. Det var konstigt för det var den första kyssen jag hade fått på länge eftersom att jag inte brukade kyssas. Jag blev väldigt förvånad men han bara gav mig en stor kram och drog mig till sig. Efter det hade vi det bara mer mysigt. Efter ett tag somnade jag...

*Nästa dag*

Jag vaknade i en mjuk skön säng som luktade lavendel. Vart var jag? Då kom jag på att jag hade åkt till London. Men jag kunde inte komma ihåg att det såg ut så här. Förrästen har jag ju aldrig varit där. Jag låg kvar i sängen när plötsligt en kille kom in i rummet. Det var Niall. "Har du vaknat somntuta?", frågade han med lugn, trött röst?. "Var är jag?"  "Jag hämtade dig igår när du blev arg på din pappa". Just det nu kom jag ihåg. Pappa sa att jag inte fick lov att gå på One Directions repning så jag hoppade ur bilen och Niall hämtade upp mig. Jag kom även ihåg att Niall hade kysst mig. Alltså var jag nu hemma hos Niall. Jag hade heller ingen lust att åka hem. "Niall?"  "Ja?"  "Skulle jag kunna bo här i några dagar?"  "Visst, jag har ändå inget att göra denna veckan"  "Skulle ni inte ha repning på lördag?" " Jo men den blev inställd".  "Varför det?"  "Strunt i det det blir bara inte av".  "Okej". 

Jag tog fram mobilen för att smsa pappa.

Eftersom att jag inte fick gå till min kompis så fick han skjutsa mig. Jag kommer att stanna här till slutet av veckan och sen får vi se vad som händer. Ses kanske snart //Ella

Everything about you (Niall Horan fanfiction)Where stories live. Discover now