5

148 10 12
                                    

Rebecka

Ljudet från de gnisslande bromsarna skär genom öronen när bussen stannar in på hållplatsen. Genom fönstret ser jag N:et.
Platsen bredvid mig är ledig till skillnad från resten av platserna i den fulla bussen. Omedvetet håller jag andan när han slår sig ner på platsen bredvid mig. "Hej" jag släpper ut ett andetag som jag inte visste att jag hållit inne. "Hej" svarar jag med och ler mot honom.
Resten av resan sitter vi tysta och jag tittar ut genom fönstret.
Men ett litet leende kan man skymta på mina läppar.

//visst är jag snäll med två kapitel? Denna uppdatering kommer suga sen så ni vet//

VindsburenWhere stories live. Discover now