11

115 7 5
                                    

Rebecka

Noel slår sig ner på sätet bredvid mig. "Hej" säger jag trött, "hej" besvarar han lite piggare. "Alltså jag är sjukt trött" säger jag lågt och vänder blicken ut genom fönstret. Utanför susar hus och människor förbi, små barn som cyklar till skolan, vuxna som ska till jobbet. "Jo jag märker det" säger han och skrattar till. "Jag har sjukt ont i huvudet" mumlar jag.
"Men ojdå, mår du bra annars?" Frågar han och jag nickar lite lätt, även om det inte är hundra procent sant. I magen finna en känsla jag inte kan sätta ord på, det känns som nervositet fast positivt? Något bra?
"Tack för igår" säger jag, "tack själv, det var trevligt!" Säger han och jag ler, "kan jag få ditt nummer?" Frågar han sedan och jag nickar medan jag lägger ner min mobil i hans utsträckta hand.
"Så" säger han och jag skrattar åt hans namn, "bussiga Noel🦄" läser jag upp och han nickar glatt och skrattar till, "en enhörning?" Frågar jag och flinar, "jaaa" säger han och vi skrattar lite.
Han är en härlig person.

//tjo, vgd? Inget händer!! Okej vill ni ha en bok som man kan gråta till? Okej ni har inte så mycket val men Aja//

VindsburenWhere stories live. Discover now