Rebecka
Med en suck slår jag mig ner på stolen bredvid Noels sjukhussäng. Han ler mot mig och jag ler tillbaka.
"Hur mår du?" Frågar jag försiktigt, "så bra som det går antar jag, alltså dåligt" jag nickar. "Jag förstår verkligen inte varför du ska drabbas av det här?" Säger jag lågt och han suckar, "jag vet inte heller" säger han lågt, nästan som en viskning då rösten är låg. Han är svag, och blir inte bättre heller.
Försiktigt tar jag hans hand och flätar ihop våra fingrar. Känslan av värme sprider sig genom min kropp och jag kan inte låta bli att le.
//Lalala gissa vem som vaknade 08.50 när min buss går??? Så jag får ta nästa som redan är en minut sen och då kommer jag precis i tid till skolan kankse :| men vi har 700 visningar på den här boken :)) tack tack tack<333//
YOU ARE READING
Vindsburen
Teen Fiction"Jag är en vind som kommer föra dig med mig tills jag ej orkar mer" ••• Startad: 21/5-2017 Slutförd: 9/6-2017 Bästa placering: #17 9/6-2017 Tonårsromaner - @wallshadows
