Kapitel 4

17 0 0
                                    

Jag sprang, men jag visste inte från vad.
Jag hade en stark obehagskänsla att man skulle kunna ta den.
Nu såg jag hus, jag g mitt hus.
Jag sprang fort jag kunde, dörren var olåst det var bara att in.
Men när jag tog ett steg in i hallen gnisslade den sakta igen.
Dörren var låst.
Återigen kom känslan att vara iakttagen, förföljd.

Jag gick in några steg golvet knarrade och det såg inte alls hemtrevligt ut.
Det såg äldre ut och istället för våra möbler fanns nu en gammal byrå i hallen.
Det var tyst och mörkt.
Ingen hade vart där väldigt länge.
Jag gick lite längre in i hallen, mentrampade jag en trasig planka som knäcktes och ramlade ner
Jag skrek till, inte för att jag kunde ramlat ner utan att jag inte såg någon husgrund.
Det var bara svart.
Jag ville inte vara kvar i huset längre, men en stark känsla sa åt mig att jag skulle upp till mitt rum.
Jag gick försiktigt och trevade mig fram till trappan.
Den var gammal och såg ut att inte hålla bra.
Men jag var tvungen att upp för den.
Jag satte försiktigt foten första trappspeget.
Det knarrade men verkade hålla, jag fortsatte upp.

övervåningen fanns det ett skrivbord, och skrivbordet låg ett papper.
Såg ut som ett brev av något slag.
Jag tog upp det och läste.

23 augusti 1943

Jag kan inte stanna kvar en sekund i detta galenskap till hus.
Hon håller mig ständigt vaken varje natt.
Hon spökar och ställer till med besvär.
Hon måste få på sitt sätt.
Annars straffar hon mig.
Jag klarar inte detta mer.
Jag tar mina viktigaste ägodelar sedan far jag långt härifrån.

Gärda

Jag hade många frågor, vem var Gärda?
Mer än han jag inte tänka innan jag hörde något från nedervåningen.

Det lät exakt som det ljudet jag hade hört igår..
Eller jag tekniskt sett var set inte igår med tanke att året är 1943.

Men min nyfikenhet tog över och jag gick ner till köket.
Jag tassade tyst jag kunde ner för den knarriga trappan.
När jag kom ner skymtade jag något i köket.
Jag smög in i köket och där stod.....

Vad tyckte ni jag hade tänkt att skriva mer men jag ville samtidigt ha ett lite mer spännande slut nästa kapitel kommer snart

By: Halfbloodprinsess

BortglömdWhere stories live. Discover now