Kapitel 11

13 1 0
                                    

Allt var mörkt.
Luften var kvav och en stark känsla sa mig att jag var tillbaka i huset.
Men det såg annorlunda ut.
Det var mycket längre bak i tiden, och huset såg mindre  fallfärdigt ut.
Istället r den gamla byrån i hallen stod nu där en lång smal hylla.

I hyllan fanns det några fotografier på en familj.
En helt vanlig familj med två barn, en flicka och en pojke.
Pojken verkade vara lite äldre än flickan.
Alla i familjen såg glada ut men inte flickan.
Det var något bekant med henne som fick mig att rysa.
Hon hade svart långt och tjockt hår.

Det var hon...

Jag tittade lite längre ned i hyllan och hittade ett fotoalbum med en nyfödd flicka på.
Jag tog upp det och öppnade den försiktigt.
På insidan av permen stod det.
Sara.
Jag bläddrade lite bland bilderna.
Det var lite bilder från födelsedagar och andra högtider.
Men hon var liksom aldrig glad.
Det sista fotot var en vanlig bild på henne i trädgården.
En helt vanlig bild.
Men när jag tittade närmare såg jag att hon var mager och sliten, och när jag tittade ännu närmare såg jag skärsår på armarna.

Jag tyckte bilderna började bli riktigt obehagliga och skulle just stänga igen den då en lapp ramla ut.

Lappen var ett tidningsurklipp och på den stod det.

Flicka död

På måndag morgon hittades en flicka, Sara död i ett dike strax utanför hennes hus.
Hennes föräldrar Tage och Kristina Runesson säger att hon gick och la sig som vanligt men att deras piga Gärda hittat henne död i diket när hon skulle hänga tvätten.

Jag läste urklippet om och om igen.
Till jag kände en kall hand på min axel.
Jag stelnade till och vågade inte vända mig om.

Då hörde jag en tunn röst som lät som den inte andvänts på väldigt länge.

"Hjä..lp mi..g"

"bort..gl..ömd.."

____________________________________

Den här delen var då från hennes dröm, tycker nu om det?

By: Halfbloodprinsess



BortglömdOù les histoires vivent. Découvrez maintenant