Jag gick in i köket och där stod....
En flicka, inte mycket äldre än jag själv.
Hon hade svart långt hår som var tovigt och ovårdat.
Luggen täckte för större delen av hennes ansikte, och jag kunde inte urskilja något ansiktsuttryck.
Hon hade på sig en gammal trasig klänning med ett smutsigt förkläde.
På benen hade hon inget, och på fötterna bar hon ett par gamla slitna träskor.
Hon såg ganska snäll ut till en början, men när hon strök den långa ovårdade luggen från ansiktet ville jag bara kräkas.
Under luggen fanns inget annan än ett svart hål.
Inga ögon, ingen mun, ingenting bara mörker.
Jag tappade fotfästet, stapplade bakåt och viftade med armarna för att försöka få tag i något.
Jag föll, föll ner i mörkret...
Jag vaknade med ett ryck.
Min rygg var blöt och klibbig och soffan också.
Jag satte mig upp, solen lyste envist på mig och jag kisade mot klockan.
Kvart i ett!
Hur länge hade jag sovit igentligen?
Jag satt en stund helt tyst tills min mage kurrade.
Jag var jättehungrig.
Mamma kom in i vardagsrummet, hon höll i en kopp kaffe och log mot mig.
"Du låg och sparkade som en galning inatt så jag gick upp igen." sa hon.
Jag log fast igentligen ville jag bara gråta.
Hon satte sig i soffan och satte på någon gammal dokumentär om djuren genom tiderna.
Då vaknade jag till lite och gick ut i köket.
Jag öppnade kylskåpet och tog ut smör och ost.
Sedan tog jag fram en skiva bröd bredde på smör och hyvlade lite ost som jag lade på.
Sedan gjorde jag te, ställde allting på en bricka och gick ut.
Men när jag stod på tröskeln från köket tyckte jag mig se flickan med det långa svarta håret.
Men så fort jag vände mig om så var hon borta...
YOU ARE READING
Bortglömd
Paranormal(Färdigskriven ) Janna är tretton år och har just flyttat till en ny stad, men människorna där är skumma och hon passar inte in, hennes gamla vänner har slutat ringa, och inte nog med det så har det börjar hända mystiska och oförklarliga saker i de...
