I Can Live Another Day For You

2. Var är Shiroi?

Elin's POV

Dagen efter kom inte Shiroi till skolan. Jag brydde mig inte riktigt om det då jag tänkte att hon kanske blivit sjuk, men Kim var orolig. Hon sa att Shiroi inte missat en enda skoldag på 4 år. Shiroi är ju skolans ögon och öron så hon hade till och med hon sagt själv att det var orimligt att missa en dag i skolan.

Jag tyckte bara att hon nojade alldeles för mycket och jag ville inte oroa mig i skolan också. Eftersom det bara blivit värre och värre hemma hos Lisette ville jag åka till skolan och tänka på annat. Roliga saker alltså.

Men varje gång jag såg Kim i ansiktet mådde jag dåligt för hennes skull. Hon hade rivsår på kinderna och var blå nästan överallt.

Tillslut fick jag henne i alla fall att sluta noja över det och dagen flöt på som vanligt. Inget spår av varken Shiroi eller de där killarna från igår. Men jag brydde mig ärligt talat inte om dem. De var hemska hela bunten och jag hoppas jag aldrig ser dem igen!
{I författarens tankar: "Om du bara visste..."}

~Sent på natten~

Jag kom uppspringandes på badrummet och låste dörren och tog av mig och sedan ställde jag mig genast i duschen. Vattnet var kallt i början vilket jag knappt märkte för att jag hade så ont.

Lisette har slagit mig nån gång här och där men det här var värre än något som hänt innan... Detta var misshandel.

Jag såg på mina händer som blöde lite sen såg jag upp på mina armar, stora blåmärken bildas i takt med att smärtan försvinner. När smärtan nästan försvunnit helt känner jag det iskalla vattnet och vill bara skrika för det var så kallt att det brändes.

Som tur är kommer varmvattnet snabbt och jag tar direkt upp en rakhyvel och sliter av skyddet medans jag pressar bladet hårt mot mina vrister. De första två sträcken jag drar gör ont, riktigt ont. Sen blir det bara skönt. Som att ta ut sin ilska lite, jag förstår verkligen varför många har detta som beroende...

Jag tittar ner på golvet i duschen och ser det röda vattnet falla till marken för att sedan rinna vidare, det gjorde mig lugn och jag kunde äntligen ta mig samman.

Vänta... Va, va fan har jag gjort nu? VA FAN HAR JAG GJORT?! Jag springer och drar på bandage för att dölja det för mig skälv. Jag hinner inte och tittar med fasa på mina röda vrister. Jag märker inte ens att jag skriker så högt som möjligt i denna situation.

Det hörs ner, det vet jag. Jag kan lova att Lisette sitter där ner i soffan med sprit i handen och ler självgott åt mitt skrik just nu.

Ber om ursäkt redan innan om ni inte gillar sånt här med blod och självskadebeteende!! Förlåt alla med blodfobi som får upp hemska saker i huvudet nu också!! Förlåt!<33 (Du e älskad❤️❤️)

~ Dagen efter i skolan ~

Shiroi hade inte svarat på ett enda samtal eller sms. Och hon var fortfarande inte tillbaka.

Det gick en dag till.. Ingen Shiroi. Det gick tre dagar till... Ingen Shiroi.

Tillslut gick det en hel vecka och forfarande ingen Shiroi någonstans. Det var som om hela hon gått upp i rök.

~Två veckor har passerat sen första dagen hon inte kom~

Efter skolan gick jag och Kim hem till henne för att va men samtidigt som vi kom till hennes hus kom brevbäraren. Han slängde ut en tidning på tomten och både jag och Kim såg vad som var på första sidan medans den flög genom luften. Det var Shiroi's ansikte på.

Vi båda sprang fram till den och greppade efter luft. Det stod på fram sidan över en stor bild på henne "MISSING PEOPLE:; Lee Shiroi"

Sorry att denna inte var så lång men nästa kommer bli lång och det kommer hända en del så stay tuned!<333