14. Skuldmedveten Yoongi

521 28 15
                                    

(JUNGKOOK POV)

"Jag sa att jag mår bra." Sa han och försökte resa sig igen, vilket resulterade i att jag fick trycka tillbaka honom ner i sängen igen.

"Tae, du dog nästan... Du mår inte bra." Var det ända svar jag fick fram. "Men vad hände med henne då?" Jag tittade på honom frågande.

"Vem?" "Elin din idiot. Vad hände med Elin?" Jag nickade. "Hon svimmade men ingen fara, Jennie tog tillbaka henne hem.." "Jennie?!" Sa han och försökte sätta sig upp igen men han var för svag, jag bara tryckte tillbaka honom igen.

"Du. Vad sägs om att du vilar lite, och jag går och tittar till Elin, okej?" Han tittade bittert på mig innan han nickade och lutade sig bakåt i sängen.

Jag lämnade rummet för att låta honom vara ifred. Efter att jag stängt dörren vände jag mig om till att se en skuldmedveten Yoongi sitta mot väggen. "Gå in och prata med honom." Sa jag medans jag gick fram till honom och satte mig brevid honom.

"Jag kan inte. Han kommer aldrig förlåta mig... Inte hon heller.." Jag fnös lite åt honom, "Seriöst? Sen när började ni två bry er om tjejer?" Jag kunde nästan se ett litet leende, "Det kommer med åldern, Kookie."

(ELIN POV)

"Jag brukade svettas mycket om händerna, då hjälpte det receptet mig." Jag tittade lite konstigt upp på Namjoon då han delar med sig av lite för mycket. "Jag drömde en mardröm." "Ja just nu lever jag i en mardröm, Jin är besatt av lejonkungen." Jag skrattade till lite medans Jin gav en arg blick till Namjoon.

Vi tre var ensamma i hela huset och de försökte få mig att äta någon slags soppa mot 'för mycket svett'... "Du jag kan till och med ett skämt om lejonkungen, vill du höra?" "Ne-" Jag avbröt Namjoon snabbt, "Ja gärna.."

"Okej... När lejonkungen sover , vart sover han?" Namjoon tittade irriterat på mig, "Vi vet inte Jin." Sa han i en och samma ton läge, "I SIMBASÄNGEN!!" Skrek han och började skratta som han fått i sig lustgas eller något. Hans hysteriskt roliga vindrutetorkar skratt fick mig att skratta.

Namjoon satt bara och tittade på oss som om vi var dumma i huvudet, vem kunde tro att dem här killarna hade lite humor i sig.

"Och föresten Elin, vem är Lisette?" Mitt skratt dog genast ut och jag fortsatte sörpla på min soppa. "Varför undrar du?" Han suckade, "Hon har ringt dig. Mycket." Jag drog en ännu djupare suck.

"Hon är min faster." ... "Är det allt?" Jag la ifrån mig skeden "Ja, typ. Det är henne jag bor hos." Snälla kan någon rädda mig innan dem ställer mer frågor.

"HALLÅ?! ELIN?!" Jungkook? "Det verkar som att någon väntar mig." Sa jag och stack ifrån dem så snabbt som möjligt, in mot hallen till Jungkook. Där stod han.

"Oj," sa han och höll för näsan, "Du stinker." Jag gav honom en dödsblick, "Vad ville du?" Sa jag försökandes att ändra samtalsämne. "Ville bara kolla att du inte va... Du vet, död."

"Trodde du att vi inte skulle ta bra hand om henne??" Säger Jin frågandes samtidigt som han och Namjoon gick med i samtalet. "Snälla, ta med henne här ifrån, jag vet inte om jag står ut med stanken en minut till." Lägger Namjoon till.

".........." tystnad, "Visst, jag får väl göra det."

———

(LISETTE POV)

"Hej frun, du ringde för ett par timar sedan, eller hur?" Jag nickade samtidigt som jag såg mig runt på polisstationen. "Vad var det om?"

Jag suckade lite, irriterad på att hon inte ens bryr sig om min situation. "Jag vill anmäla en försvunnen person. Min systerdotter."

•••

Tog tid😑 But it's fine för att ni har ju haft HIXTAAAAAAPE
...
...
Jag kan knappt va seriös längre.

Você leu todos os capítulos publicados.

⏰ Última atualização: Mar 07, 2018 ⏰

Adicione esta história à sua Biblioteca e seja notificado quando novos capítulos chegarem!

I Can Live Another Day For YouOnde histórias criam vida. Descubra agora