I Can Live Another Day For You

3. Jag vill inte hem

Elin's POV

Hela världen rasade. Hon var borta. Helt borta. Ingen hade sett henne på två hela veckor. Efter att vi fått reda på det satte sig Kim bara på marken helt tom.
"Det kommer säkert gå bra..." säger jag för att muntra upp henne men märker själv hur osäker jag är på rösten.

***

Jag gick hem kort efter det. Jag kände mig dum. Jag var ju inte hennes "vän" för vi hade ju bara varit tillsammans en dag. Jag kände mig dum som skulle sitta där och inte vara helt förkrossad inombords. För jag kommer ju aldrig förstå hur det var för Kim, att förlora sin allra bästa vän.

Varför jag säger förlora är för att jag läser mycket. Och det är ungefär en på miljonen att man kommer hitta henne levandes. Eller hitta henne alls...

~Nästa dag i skolan~

Alla var väldigt tysta angående det där med Shiroi. Alla försökte låtsas som inget men det syntes att alla var rädda. Det kunde ju trots allt vara en mördare eller en våldtäcksman som går lös.

Äntligen öppnas dörren och den spända stämningen lättar. Alla går in på Mr.Burns lektion. Den var aldrig riktigt rolig men allt var bättre än att stå kvar i den där hallen.
Jag hade inte sett Shiroi på hela dagen, hoppas hon mår bra...

***

Hela lektionen satt vi och antecknade. Jag tittade nu upp på klockan och såg att vi bara hade 5 minuter kvar. Jag böjde mig snabbt ner i pappret igen och började skriva igen. En hårslinga ramlade ner i mitt ansikte som jag snabbt satte upp bakom örat igen.

Precis när klockan ringer och alla slår ihop sina böcker och gör sig redo för att lämna gör Mr.Burns täcken att vi ska sitta.

"Jo, skolan vet att vissa letar efter nya roliga saker att göra på fritiden och..."
Han blir avbruten mitt i meningen av att halva klassen suckar medans andra halvan sitter och hoppar av glädje på stolarna. Gissa vilken halva jag tillhörde? Just det, den besvärade.

Jag behöver inget töntigt att göra på fritiden?

"Även om ni inte känner er att vara i behov av denna så har skolans rektor beordrat er att ta med den hem i alla fall." Säger han och jag ger honom en besvärad blick

Han går och lägger en blanket på varje bänk och jag tittar ointresserat på den. Men stoppar sedan ner den i väskan för att jag måste.

~Lunch~

Jag går och sätter mig vid det vanliga bordet och väntar på att Kim ska komma. Jag måste verkligen säga förlåt för att jag bara stack sådär igår.

Jag ser henne komma in genom dörren och ta mat. Hon är påväg mot bordet men ger mig istället bara en blick och går förbi. Jag tittar snabbt bakåt på henne och ja ser henne sätta sig vid ett annat bord med tre tjejer.

Det var då jag förstod att vår vänskap var slut. Den där blicken sa allt jag behövde veta.

Resten av lunchen sitter jag och tuggar i mig mina extremt torra potatisbullar i min ensamhet.

Resten av skoldagen fokuserade jag inte. Jag ville bara hem och gråta. Hem, in på mitt rum och låsa dörren. Det var min safe zone liksom.

***

Skolan var äntligen över och jag halv sprang hem. När jag kommit fram till mitt stora, gula hus öppnade jag dörren försiktigt för jag visste att Lisette var ledig idag.

"Var har du varit så länge?" Hör jag ifrån vardags rummet sen ser jag henne kliva in i hallen långsamt.
"Det är inte längre än vanligt.." sa jag tyst
Hon tittade på mig med en äcklad blick. Sedan blev blicken skräckinjagande.
Hon tog tag i mig och tryckte upp mig mot väggen hårt. Jag försökte komma los ur greppet men det gick inte.

"Varför är du alltid så uppkäftig mot mig, va?!" Skrek hon upp i ansiktet på mig

Jag var så rädd att börja gråta och det var det sista jag ville så jag knep ihop ögonen så hårt som möjligt.

Jag kunde nästan känna hennes blick bränna. Efter ett tag drog hon ut mig en liten bit från väggen för att sedan slå tillbaka mitt huvud så hårt som möjligt mot den. Sedan släppte hon och gick tillbaka till vardags rummet.

Jag sprang upp för trappan med handen på huvudet gråtandes. In på mitt rum och låste. Jag la mig i sängen och bara grät. I flera timmar låg jag där och bara grät.

Tillslut fick jag nog och ställde mig upp. Jag gick till spegeln snyftandes och tittade på mig själv. Jag såg ut som ett vrak. Jag satte på mig lite smink och tänkte samtidigt.

Jag måste bort ikväll. Jag måste få lämna huset i några timmar. Klockan var redan 19:47 och vad kunde jag göra då? Jag hade ju inga vänner, eller aktiviteter. Vänta lite... Aktiviteter!

Jag fick ju en blanket av Mr.Burns och jag såg att några var ikväll.

Jag tog upp den ur väskan och såg en sak som lät lite rolig i alla fall. Friidrott.

Jag packade en liten påse med saker och sedan gick jag mot gymnastiksalen i staden. Lisette sov på soffan så jag smög ut och som tur var märkte hon inget. Det var en lång promenad. 25 minuter. Den mesta av väggen var bara mitt ute bland inga byggnader alls. Bara släta pläter med en lekpark eller två.

När jag kom ditt byte jag om och körde hela passet. Det var inte super kul men jag träffade i alla fall en ny där. Hon var från England och hette Vanessa.

När vi var klara och gick mot omklädningsrummet sa hon plötsligt:
"Du, vill du ha skjuts hem? Mina föräldrar skjutsar ändå mig men jag duschar inte här. Klockan är ju ändå 22:50 liksom." sa hon med ett leende

Jag tittade på klockan.

"Nej, nej jag måste duscha här så jag vill inte att ni ska behöva vänta på mig." Säger jag.

Det där med att jag "måste" var en lögn. Men jag gör just nu allt för att vara borta hemifrån så länge som möjligt.

Hon nickar och vinkar medans hon går iväg. Jag ser henne gå ut till utgången och hoppa in i sin bil. Jag själv går mot duscharna tillsammans med fyra andra tjejer.
Jag vill fortfarande verkligen inte hem så jag tar lång tid på mig i duschen.

När jag väl går ut för att sätta på mig mina kläder är redan de andra fyra klara.

"Vi går nu bara så du vet! Glöm inte att låsa när du går!" Säger en av dem och jag nickar och vinkar utan att titta på dem.

Sen hör jag bara dörren slås igen lite längre bort. De hade gått. Jag satte på mig mina kläder och satte mig och höll på med mobilen ett litet tag.

Men den dog. Och det var jätte sent. Det hade jag inte ens tänkt på.

Nu måste jag gå hem.

Ensam mitt i natten.

Hoppas ni gillade den! Väldigt snart kommer del 4!