Låt mig älska dig

Kapitel 5

Jag gick ner till köket i T-shirten som Valter hade haft på sig igår med Noel i släptåg. Då och då blickade jag bak mot honom, men vände mig mig om direkt när han märkte mig och ett brett flin tog plats på hans ljusrosa läppar.

Jag himlade med ögonen och fortsatte ner tills jag kom in i köket.

"Tja", säger Noel bakom mig innan han går förbi mig. Han var noga med att diskret dra sin hand längs min midja. Alla som satt där vid köksön kollade upp på oss.

Jag kände igen alla, men kunde bara sätta namn på Valter. Och Noel då såklart som hade satt sig mellan en lite mörkare kille och en med snaggat hår. En väldigt blond kille stod framför honom. De alla hade jag sett i skolan.

Killarna bredvid Noel gick i tvåan, medan den blonde gick i trean om jag inte hade helt fel.

Detta var smått stelt. "Hej", sa jag försiktigt och gav Noel en hjälplös blick. Här var jag, Valters one night stand iklädd endast i en för stor T-shirt som inte ens var min egen, och så var hans vänner här för att se på.

Valter kollade upp mig och log, men koncentrerade sig sedan på stekpannan på plattan igen.

Den lite mörkare killen reste sig snabbt upp och erbjöd mig hans plats. Osäkert gick jag dit och satte mig bredvid Noel.

"Ludwig", presenterade han sig och räckte fram sin hand som jag skakade om. "Han bredvid Noel är Axel, och blondie här är Dante."

Axel lutade sig över Noel och skakade min hand, medan jag bara fick ett leende och en nick av Dante. Han kollade knappt upp från sin telefon. Trevlig. Dock kände jag honom inte så jag ska inte döma.

"Vad blir det till frukost?" frågade Noel efter en stunds stel tystnad. Iallafall från min sida.

Han fick svar på frågan när en talrik med en pannkaka ställdes framför mig. Jag kollade upp på Valter som hade gett mig den med ett leende som han snabbt besvarade innan han fick för att hämta bestick.

"Kan vi andra också få eller?" frågade Ludwig.

"Nej."

Jag skrattade till lite innan jag började äta.

"Måste vi ligga med dig för att bli behandlade som prinsessor?"

"Nej, och det hoppas jag aldrig händer", svarade Valter och drog med mig bort mot matbordet där han hade ställt fram i princip allt vi behövde.

Han satte sig mitt emot mig och högg in i maten. Efter några sekunder när de andra killarna förstått att de också kunde sätta sig här kom de som hungriga vargar.

Noel samt Ludwig satte sig bredvid mig, medan Axel och Dante satte sig bredvid Valter. Dante fortfarande med näsan i mobilen.

"Hur gick det inatt då?" frågade Noel med ett flin på läpparna. Det var en fråga till alla, men jag visste att den var riktad mot mig och Valter.

"Hur går det med Olivia?" frågade Valter tillbaka.

Noel stelnade till. Jag kollade ner i talriken med hopdragna ögonbryn. Hade han en Olivia? Fast varför skulle jag bry mig om det egentligen?

"Bra", svarade han kort och fortsatte äta, men mycket långsammare än förut som om det var något viktigt han tänkte på.

"Är hon fortfarande lika jobbig?" flinade Axel med munnen full utav mat. Dante skrattade till.

"Äh, lägg ner."

"Du borde göra slut med henne, bror."

"Som om det funkade förra gången", skrattade Ludwig.