Mr Arrogant || Kim Taehyung || SWEDISH VER.

Del 31

Jag åt middag med mina föräldrar den kvällen. Jag lekte med ätpinnarna, hade ingen aptit att äta trots att maten som serveras är min favorit.

"Lee Hyejin? Varför äter du inte?" ifrågasatte min pappa mig.

"Inget. Eomma, appa, jag går först," sa jag. Med det sagt stod jag upp och gick in i mitt rum.

Jag satt på min säng och suckade. Det verkar som mitt leende aldrig kommer tillbaka. Jag har inte skrattat eller haft ett äkta leende; det har alltid varit falska leenden dessa dagar. Jag lägger mig ner på sängen och gråter bittert över min patetiska kärlekshistoria. Tårar sippade genom min kudde. Jag har aldrig känt mig så ensam förut.

***

En vecka eller så passerade, och det är dagen för våra tentor. Höga röster ekade genom korridoren. Jag gick till klassen när mitt skosnöre plötsligt gick up. Jag böjde mig ner för att knyta mitt skosnöre när plötsligt någon trampade på baksidan av min kjol. Jag vände mig om och såg Taehyung stå där och titta ner på mig.

"Åh, förlåt, såg dig inte där", ursäktade han sarkastiskt.

Jag stod upp och stirrade på honom. "Du tror att jag inte kan känna din sarkasm?"

"Tja, ska jag klappa för dig då?" han lyfte ögonbrynet och tittade på mig. Han klappade högt i händerna och drog till sig uppmärksamheten hos många.

Jag rullade mina ögon och var på väg mot klassen, när han plötsligt grep tag i min handled och vände mig mot honom.

"Kim Taehyung, låt mig gå," sa jag och försökte frigöra mig från hans grepp.

"Du är så patetisk. Användar du Seojun igen?" sa han till mig.

Jag drog bort min hand och skyndade mig snabbt till klassen.

*

"... Om ni blir påkommen med att fuska får ni en nolla på provet," varnade vakten oss strikt. Hon började ge ut prov-papprerna. 

Jag var faktiskt riktigt nervös. Under de senaste dagarna kunde jag inte plugga. Jag kan bara inte koncentrera mig.

"Du kan börja, nu", sa vakten och alla vände snabbt till första sidan.

Det var den första frågan och jag skakade redan på huvudet. Jag glömde att plugga på de flesta av frågorna. Jag bröt ut i kall svett och stirrade på klockan. Jag började bli orolig eftersom tiden snart var slut.

Efter mycket kämpande var tiden över och vakten började snabbt att ta bort våra pappren. Jag suckade. Jag vet att jag kommer misslyckas med det här provet.

* Dagar passerade och det är dags för slutprovet, Kemi. Jag lägger slumpmässigt till saker som jag vet och gör färdigt papperet. Äntligen frihet!

Efter vaktmästaren samlat in alla pappren, rusade alla ut ur klassen och gick hem. Jag packade mina grejer och gick lungt ut ur klassrummet.

Jag bestämde mig för att det var för tidigt att gå hem. Jag borde fira med en vän eftersom tentorna var över, men jag visste inte var Seojun var. Tja vad gäller Mina ... Jag vet att hon kommer att vara med Taehyung.

Jag gick upp till tredje våningen för att leka runt i konstrummet. Jag gick mot pianot och satte mig vid det. Jag tryckte på tangenterna för att spela till min enda favoritsång.

Mina ögon blev tåriga. Allt skadar mig till den punkt att jag känner för att dö. Jag har så mycket att prata om, men ingen att prata med om det.

Jag suckade och gick bort och började vandra omkring på den tredje våningen.

Just då, tog någon min arm och jag vände mig om, Taehyung.