Del 38

344 9 8
                                    


"Lee Hyejin är du redo?" Mamma ropade efter mig från vardagsrummet. 

"Jag kooommer," svarade jag. Det var tidigt på morgonen när det till sist var dags att flytta ut. Jag tog min handväska och drog mitt bagage, gick ut ur mitt rum och såg mina föräldrar vänta på mig vid dörren. 

"Låt oss gå. Du har inte glömt något kvar, eller hur?" Frågade pappa mig och jag nickade. Mina föräldrar gick ut ur huset och jag följde långsamt efter dem med ett tungt hjärta. Det var det, jag kommer aldrig se det här huset någonsin igen för det ska säljas. 

"Hyejin skynda dig, vi kan inte komma försent annars missar vi planet" ropade mamma snabbt till mig. Jag ökade mina steg till porten och gick ut. Mamma låste grinden och jag tittade tillbaka mot huset en sista gång, medan jag försökte hålla tillbaka mina tårar. Mamma märkte det, och hon klappade mig på ryggen. 

Vi tog en taxi till flygplatsen och kom fram ungefär klockan 6. Det var en timme innan lyftning och vi väntade tålmodigt innan avresan. Jag kunde inte hjälpa att tårar började formas, jag kan fortfarande inte tro på att jag lämnar Korea.

Snart gick jag äntligen ombord på planet när jag plötsligt fick ett sms på min telefon. Det var från Taehyung. 

"Ha en säker flygning, kom ihåg att ringa mig." - Taehyung 

Jag log och kände mig lite uppmuntrad efter att ha läst hans meddelande. 

"Tack, var inte sen till skolan. Jag måste gå nu, annyeong." - Hyejin 

*** 

Timmar senare landade planet säkert. Vi kom ut från flygplatsen och letade efter taxistationen.

Jag såg mig omkring och det fanns så många olika typer av människor som talade flytande engelska. Jag var ganska orolig för jag är inte så duktig men jag kan grundläggande engelska.

"Låt oss se vårt nya hus, Hyejin ah," sa pappa när en taxi stannade framför oss. Vi klev in och åkte hela vägen till vårt nya hem. Omgivningarna i Amerika var alla helt nya för mig. Skyltarna är alla på engelska och sådant.

En timme senare eller så nådde vi äntligen fram till vårt hus. Jag gick ut ur taxin och blev paff när jag såg det nya huset. Det var ett stort hus med ett vit tak och i princip allt vitt på utsidan. Det är 3 våningar högt och det fanns en Maserati-bil parkerad på utsidan. Jag insåg att det liknade Taehyungs hem.

Jag tittade på det och blinkade knappt. "Är det här verkligen vårt hus?" Frågade jag mina föräldrar.

Mamma skrattade, "Ja älskling. Låt oss gå in och se rummen."Jag gick in i huset och det var fantastiskt. Huset var varmt och inredningen var vacker. Jag satte mig ner på soffan och slog på tv: n. Det var fantastiskt.

"Hyejin ah, låt oss gå in i ditt rum först", ropade mamma till mig.


Jag följde henne upp till andra våningen och öppnade dörren till mitt rum. Jag skrek när jag såg mitt rum i pastellrosa - det är min favoritfärg! Jag sprang in och hoppade upp min säng och det kändes så behagligt.

Mamma log mot mig. "Ta och packa upp dina saker. Jag ska laga något för oss att äta," sa mamma och jag nickade.

Jag satte mig ordentligt på min säng och tittade runt rummet som var större än det i mitt tidigare hus. Att flytta var inte helt dålig idé, men jag saknade fortfarande Taehyung och alla andra, plus Korea och den koreanska maten.

Jag tog en tupplur och vaknade till att min mobil rang. Jag räckte mig över till min mobil och tittade på uppringnings ID:et innan jag äntligen svarade.

Mr Arrogant || Kim Taehyung || SWEDISH VER.Donde viven las historias. Descúbrelo ahora