Maffia's Moments (ON HIATUS)

[|12|]

•Mia•
Jag vet att jag sårat många, men jag vet inte varför alla tar åt sig.
Hon slog mig, gör nåt!
Varför är du en sån idiot!?
Du är en stor fet jävla h*ra! Vet du det!?
Det är nåt av det som alla sagt. Alla bara klagar och klagar. När jag fick Newt på min sida tyckte jag hela livet bara lös upp. Men nu, nu tycker han att Aidan förtjänar lite medlidande. Innan gjorde han allt för mitt bästa och försökte alltid så bra han kunde.
Han försökte få mig att älska min bror så som jag älskar honom. Men det kommer nog aldrig att hända.
Min bror är 100% känslolös och jag vet inte vad Cassie gjort för att få honom att bry sig. Om hon ens gjort nåt. För jag vet att Aidan bara bryr sig om saker han får pengar för... Men nej, inte Cassidy. Hon förtjänar inte detta.
Hon har ju ingen aning om varför hon är här. Jag vet ju bara att hon ska ha det så bekvämt som möjligt. Eller det är vad Newt sagt. Men vad vet jag. Jag vet ju inte om det är en lögn. Allt nuförtiden är ju en lögn. Jag gick ut för att gå ner till köket och ta ett glas vatten. Men innan jag kom in i det gråa rummet hörde jag att jag inte skulle vara den enda där.
"Hon är värd miljoner! Förstår du inte det!? Och om hon nu har minnesförlust så kommer vi att ha väldigt stora problem med Benedict!" Sa någon. Jag tryckte mig själv mot väggen för att lyssna.
"Ja det vet jag! Men vad kommer hon att tycka?" Det var Newt. Vad är det som händer och vem är hon?
"Jag förstår ju vad du menar. Men jag älskar Vilma! Och du vet att jag ska åka in till centrum för att träffa henne ikväll!" Vilma? Vem är Vilma? Och varför sa han att han älskade henne? Var Newt otrogen? Är hon jag? Jag hade väldigt många frågor just nu. Men den största var nog; Älskar han inte mig?

Jag kände tårarna rinna nerför mina kinder. Jag sprang så tyst jag kunde upp till mitt rum. Jag gick fram till nattduksbordet bredvid min säng och slet ut den översta lådan. Jag fick leta ett tag men tillslut hittade jag det jag letat efter.

Ett inramat foto på mig och Newt. Jag hade gömt det i lådan så ingen skulle se det. Jag satte upp min hand mot min mun för att inte släppa ut några ljud.
Jag blundade och tog ett djupt andetag.
Jag lyfte upp fotot och slängde det i marken med ett högt dån. Jag hörde fotsteg i trappen och skyndade mig för att låsa dörren.
"Mia!! Öppna dörren!" Aidan och Newt stod lutade mot dörren.
"Jag bara krossade en vas det var inte meningen! Inget allvarligt!" Jag försökte hålla in den raspiga rösten.
"Okej!"
"Kom nu Newt." Dem lämnade korridoren men jag hörde att Newt stod kvar en lite längre stund. Och jag vet varför. Han är ju misstänksam. Han vet att jag inte har vaser på mitt rum.
Får väll skaffa några. Annars är det nog kört för min del.

•Cassidy•
Jag hörde ett kraschande ljud i rummet intill. Vad var det? Jag hörde snabba fotsteg i trappan.
"Mia!! Öppna dörren!" Mia? Är det hon som bor där?
"Jag bara krossade en vas det var inte meningen! Inget allvarligt!" Jag öppnade tyst dörren lite för att titta ut. Det stod två män utanför dörren bredvid min.
"Okej!" Ropade den ena.
"Kom nu Newt." Sa han med en lite lugnare och tystare stämma. Den första gick förbi min dörr som om ingenting hade hänt. Jag tror inte han såg mig eftersom jag har dörren nästan stängd.
Den andra mannen som såg lite yngre ut stod kvar utanför med rynkade ögonbryn. Han gick sedan snabbt efter den första mannen.

Jag stängde tyst igen dörren och la mig på sängen. Jag tog fram min dator och gick in på nåt spel . Jag var uttråkad så jag kunde väl lika väl spela det. Det fanns ju inte så mycket annat att göra.

Jag stängde av datorn och gick in i min WIC. Jag försökte planera ut vad jag skulle ha på mig imorgon. Hittade inget..
Klockan närmade sig 18.00 och snart skulle det knacka på dörren. Nuförtiden brukade jag få maten serverad på rummet som på ett jävla hotell. Jag gillar inte att bli serverad som om jag var nån drottning. Jag tycker att det är respektlöst att behandla andra olika. Jag vet ju att alla andra äter i matsalen.
Jag hade nu blivit riktigt irriterad så när det väl knackade slet jag upp dörren och möttes av den andra mannen som stått utanför dörren bredvid för någon timme sedan.
Han såg nervöst på mig och log ett väldigt falskt leende.
"Försök inte ens för det funkar inte." Jag tog maten och stängde dörren.
Han gick högljutt därifrån. Jag kollade på maten.
Pasta Carbonara. I stort sätt spaghetti, och skinksås. Tur för dem att jag inte har några allergier, eller är vegetarian. Eller vegan. Jag tog upp gaffeln och började snurra upp en massa pasta. Jag gillar verkligen den här maträtten men jag är inte på humör för den, just nu.
Hon bredvid var jätteledsen, det var uppenbart. Och jag sitter här och tvångsäter. Jag är inte hungrig men dem blir inte så värst glada om jag inte äter. Om jag vanligtvis inte var hungrig så skulle jag slängt maten. Men som sagt jag gillar denna maträtten.