[|22|]

351 9 0
                                    

°Cassidy° 

Jag förstår inte riktigt  varför Jackson har en såhär vild förfest, men jag kan inte säga nej, den är riktigt bekväm. Man får typ festfeeling, men ändå lite classy-sassy.

"Denna förfest är bara här för att min pappa gillar idéen på att se vem som är dumma i huvudet. Han vill veta vem han kan lita på." Säger Jackson som fäster blicken vid en man som går i svart kostym, svart slips, svart skjorta allt är svart.

Sedan sätter han sig tillrätta och ler mot mig.

"Din mamma då? Eftersom du inte så mycket om din pappa, snälla, ta inte illa upp. Vad gör hon och hur tror du att hon mår?" Frågar han och tittar lite nervöst runt omkring sig.

"Jo, hon jobbar på en nagelsalong och hon är 48 år gammal. Hon fick mig när jag var ganska ung, så att jaa. Jag vet inte riktigt hur hon mår, men jag tror att jag kan gissa." Säger jag och tittar upp för att hindra tårarna från att rinna ner och förstöra min sviiindyra mascara och resten av det sviiindyra sminket.

"Okej, och varför är dethär en gissning. Eller du behöver inte dyra om du inte vill jag är bara nyfiken." Säger han och flyttar sig minst tre millimeter närmre.

"Erm jo du ser dem som står därborta," säger jag och pekar på Aidan som står och skäms över hur konstigt Brandon äter.

"Ja dem som kidnappade dig, eller vad menar du?" Äger han och kollar lite smått irrriterat på  dem.

"Ja, vänta va?!" Säger jag snabbt och kollar förvånad på honom. Han skrattar.

"Jo, men det stod ju i tidningen din nöt! Alltså överallt! I tidningar, det fanns affischer, posters, tv, allt! Jag är chockad nu Eleanor." Säger han och kollar in i mina ögon.

"Eller alltså, det var faktiskt inte första gången då. Det hände någon månad tidigare.. jag var ute och joggade, svart van, bla bla bla, minnesförlust, bla bla bla, Reynolds skjuten. Bla bla bla, nu är jag här." Säger jag. Hann kollar fascinerat på mig med ett tramsigt leende fastklistrat på läpparna.

"Reynolds? Menar du programledaren jag glömt namnet på? Nej men varför då? Eller vänta var det dem!?" Frågar han, ännu mer fascinerad än vad han var innan.

"jag ville ju inte att han skulle dö, då. Men dem krävde pengar och då dök dem upp, med mig, på en av hans fester och krävde pengar och då så vägrade väl han och," mer hann jag inte innan jag stoppad mig själv. Skulle jag egentligen berätta detta?

Det var ju bara så att Jackson verkade så snäll och trevlig så jag hade väl bara öppnat mig för honom. Det hade jag ju inte förväntat mig precis...

"men jaha, det visste jag ju inte. Alltså du vill hålla det här tyst va? För jag kommer inte säga det oavsett." Säger han helt plötsligt allvarlig.

"nej, helst inte. Och om jag var du så skulle jag antingen undvika dem där två, eller bara ge dem det dem tydligen ska ha." Säger jag till honom.

"Så det är därför du är här? För att jag tydligen är skyldig dem pengar, fast jag inte är?" Säger han frågande.

"Ja, tyvärr, men vad menar du med 'fast jag inte är'??" Frågar jag honom. Jackson sitter bara och stirrar på dem två idioterna vid buffébordet.

"Ja, dem sa att jag inte behövde betala tillbaka, alltså ja det kanske var olagligt, men dem sa att jag inte behövde betala något. Förutom deras bil dit då." Säger han och sörplar i sig det sista av champagnen.

"Oj, nej vänta detta var din champagne, sorry." Säger han och ställer diskret ner glaset. Det enda jag kan göra nu är att skratta. Alltså inget fake nu. Real shit. 

"Det gör inget. Men vad var det dem skulle göra berätta." Ber jag honom och han drar handen genom det lite rufsiga håret.

"Jo, det var ett gäng, enligt dem, som var ute efter mig. Nu tycker jag, och förstår, att dem bara ljög, men då trodde jag på det," han pausar,

"Jag vet inte varför berättar detta för dig eftersom, ja. Men hursomhelst, jag ber dem att säga till mig vem det är. Men dem vägrade, dem sa att det enda dem kunde göra var att ta livet av detta gängs ledare. Jag vet ju nu inte vem den här personen är, men dem säger att allt ska lösa sig. Det enda dem ber mig att göra är att betala för deras eskort att ta dem dit. Men senare fick jag veta att det var deras egen ledare, som varit ute efter mig, eller han i svart där," han pekar på Aidan.

"Det var hans pappa... han tog livet av sin egen pappa. Dem berättade att dem hyrt en torped som skulle utföra jobbet, men det jag vet nu är att dem måste gjort det för att dem inte ville att någon annan i deras gäng skulle få veta vad dem gjort. För vad jag vet, är att om man är med i ett gäng, måste man respektera alla, särskilt ledaren. Så hade dem i gänget fått reda på et så skulle dem ha fått fly landet." Säger han och tittar skamset ner på marken.

"Du, du har absolut ingenting att vara sorgsen över. Dem där två, eller i alla fall han i svart, måste ha varit en absolut skithög på den tiden. Det han gjorde har inget med dig att göra! Dem lurade dig på pengar och nu är dem bara här för att lura dig på mer. Ta det lugnt." Säger jag till honom och kramar honom.

"du förstår inte," säger han och kollar snyftandes på mig. Han är den första mannen jag sett gråta i mitt liv.

"Det spelar ingen roll om jag ger mig pengarna, eller inte! Dem kommer att döda mig, oavsett! Det var det dem gjorde med Reynolds också! Jag kände honom, han kanske var en pain in the ass, men han var bestämd med att aldrig vara kriminell eller ens i närheten av det! Han hade absolut inget med dem att göra, det enda dem gör är att köra enligt planen." Säger han och jag ser några tårar rinna ner från hans ögon.

"Planen?" Frågar jag honom försiktigt.

"Ja, dem väljer ut någon väldigt rik, inte för att skryta nu," säger han och fnissar lite, "men sen kommer dem och säger att man är skyldig dem pengar, dem kan bara hitta på. Om man faktiskt inte gjort något då. Jag blev lurad, men Reynolds hade definitivt inte gått på det. Dem försökte faktiskt. Men då ökade han bara sin säkerhet. Men  det gjorde ju inte jag. Sen bara dödar dem, och rensar sedan deras bankkonton." Säger han och lutar sig mot min axel.

"Nej, jag måste sluta grina, jag lever bara den sista dagen i mitt liv, det är okej. Jag måste starta nu." Säger han och drar hande mot ögonlocken.

"Okej, men du undvik dem." Säger jag till honom.

"Ja, jag tror jag ställer in efterfesten, sen flyttar jag hem till London. Men en sak vill jag säga dig. Om det något, om du vill komma iväg. Ring mig och jag kan få bort dig från landet, var som helst! Bara säg till." Säger han och ger mig en papperslapp.

Han lägger den i min hand och stänger sedan handen.


Hehhehehhehehehehehhheh vad tycker ni????????

(Jag är taggad på ingenting just nu och det stör mig)


HURSOMHELST  hejdå tjo goodbye,... funderar på att lägg till hejdå-sången från nalle har ett stort blått hus i avsluten SNÄLLA SÄG OM DET ÄR EN 👌🏼👌🏼 IDÉ!!!!!!!!!!


// OJSANTJO aka emmasssss


Maffia's Moments (ON HIATUS)Where stories live. Discover now