Kapitel 10

1K 54 20
                                    

"Vad i fucking helvete håller ni på med?!" utbrast en mörk röst bakom oss. Både jag och Theo rycktes ur vår lilla bubbla som vi fastnat i och kom tillbaka till verkligheten. Bakom oss stod Elliott, helt från ingenstans. Jag blev chockad, men jag var mer orolig över vad som nyss hade hänt mellan mig och Theo.
"Fyfan vad dålig stil! Du sticker från festen, lägger på när vi snackar i telefon och nu sitter du och kysser din syrras pojkvän?" utbrast Elliott irriterat mot mig. Jag reste mig upp för att försöka lugna ner honom så att Kendra inte skulle höra.
"Elliott.." mumlade jag tröttsamt för att försöka fånga hans uppmärksamhet. Elliott skakade på huvudet.
"Alltså du är så dryg mot mig. Vad har jag gjort för att förtjäna det beteende?" fortsatte Elliott, men lät nu mer sårad än arg. Jag suckade djupt. Elliott tog ett steg fram mot mig och kupade sina händer om mina kinder. Hans läppar invaderade mina. Men den här kyssen var inte alls samma sak som den med Theo. Den här kyssen var slafsig, oromantisk och aggressiv, min och Theos var mjuk, försiktigt, suktande. Irriterat puttade jag bort Elliott.
"Snälla, Elliott. Jag vill inte" mumlade jag lågt. Elliott fnös. Han tog tag i mina armar, lite för hårt vilket resulterade i att jag gnydde till. Theo var snabb med att reagera. Han hade rest sig upp för länge sedan och iakttagit min och Elliotts konversation.
"Du gör illa henne" utbrast Theo och puttade undan Elliott från mig. Elliott fnös.
"Gå in till din tjej istället" muttrade han och puttade tillbaka på Theo. Jag suckade för att markera att jag inte ville att de skulle börja bråka, men det var redan försent.
"Tagga ner din ton mot mig och mot alla andra. Behandla Kiara med respekt eller lämna henne ifred" sa Theo skarpt. Elliott fick ett hånande flin på läpparna.
"Aa, för du vet ju hur man behandlar sin tjej med respekt" sa Elliott med ett höjt ögonbryn. Det brast för Theo och hans knytnäve träffade snabbt därefter Elliotts ansikte. Jag skrek till, förvånad och rädd. Elliott tog Theos handling som en utmaning och slog tillbaka.

Efter några slag och mina hopplösa försök att gå emellan dem så samlade jag kraft och skrek, med allt jag hade. De båda slutade och riktade sina blickar mot mig.
"Kan ni två sluta? Ni beter er som skit båda två och fortsätter ni så kommer ingen av er få fortsätta umgås med varken mig eller Kendra" utbrast jag irriterat. Elliott och Theo fick skamsna blickar.
"Theo, gå in till Kendra så jag kan prata själv med Elliott" bad jag. Theo skakade på huvudet.
"Jag lämnar dig inte själv med Elliott, han kommer skada dig" svarade Theo bestämt. Elliott fnös till.
"Är du helt.." började Elliott hotfullt, men jag avbröt honom.
"Theo, han är min pojkvän, han skulle aldrig skada mig" sa jag med en allvarlig ton. Elliott gav Theo en spydig blick och flyttade sig närmare mig för att markera att jag stod på hans sida.
"Kiara? Han har redan skadat dig, psykiskt, flera gånger" sa Theo med en lika allvarlig ton som mig.
"Hon sa gå in" mumlade Elliott skarpt och spände blicken i Theo. Theo vände blicken till mig och jag nickade för att försäkra honom om att det var okej. Mot sin vilja gick han sin väg och lämnade mig och Elliott kvar på klipporna.

Elliott vände sig mot mig.
"Varför kysste du honom?" frågade han med en bekymrad min. Jag suckade och satte mig ner på klipporna, Elliott gjorde detsamma.
"För att han får mig att känna mig viktig och älskad. Han behandlar mig som om jag verkligen betyder något, som att han bryr dig. Du gör inte något av det, Elliott" svarade jag, helt ärligt eftersom jag var trött på Elliotts beteende.
"Du kan inte säga att jag inte bryr mig om dig. Du är den jag älskar mest, Kiara. Jag skulle göra allt för dig och jag är ledsen om jag inte visar det" förklarade Elliott med en låg, menande röst. Orden satte sig rakt i hjärtat och jag kunde inte undgå ett leende på mina läppar.
"Förlåt om jag sårade dig igår, det var inte meningen, det ska inte hända igen" fortsatte Elliott. Våra blickar var djupt fästa vid varandras.
"Men jag måste veta om du vill vara med mig eller Theo, för jag tänker inte kämpa om du egentligen vill ha Theo" förklarade Elliott med en bekymrad min.
"Jag vill vara med dig" sa jag mjukt och log. Jag vet inte vad som flög i mig, men allt ont jag hade känt om Elliott var som bortblåst. Han hade visat att han verkligen brydde sig. Och även om Theo behandlade mig bättre mellan varven så kunde jag aldrig vara med honom.

•••
Dramaaa... vart leder detta? Ska Kiara var med Elliott? Eller Theo? Eller ingen av dem? Kommentera!!!
Puss & kram <3

03:27 förlåt, min systerWhere stories live. Discover now