Kapitel 5

1.1K 59 12
                                    

Det var fredag och vi alla hade fått sommarlov. Mamma och pappa bjöd som vanligt på sommarlovsfika och den här gången var Elliott och Theo med. Vi satt ute på altanen runt bordet och fikade medan solen sken och all var glada.
"Hur blir det i eftermiddag?" frågade pappa plötsligt och bytte därmed samtalsämne.
"Vi ska på middag med Theos föräldrar, men vi åker ut till landet direkt efter" sa Kendra. Pappa nickade och vände blicken mot mig och Elliott.
"Vi kommer imorgon" svarade Elliott kort. Pappa vände blicken mot mig och menade att jag skulle berätta mer, då han inte skulle få ur Elliott någon mer information.
"Vi ska ut och äta med några kompisar ikväll" ljög jag och log fejkat. Kendra satte i halsen och började skratta diskret, förmodligen åt min lögn. Irriterat sparkade jag på hennes smalben under bordet vilket fick henne att tystna.

Kvällen kom och jag kunde inte varit mer otaggad på festen. Mamma och pappa hade åkt till landet för länge sedan och Kendra och Theo var på middagen. Jag och Elliott var hemma hos honom där vi gjorde oss i ordning. Jag satt på golvet och sminkade mig medan Elliott kladdade in vax i sitt hår.

"Måste vi gå, Elliott?" gnällde jag när jag hade sminkat mig färdigt. Elliott suckade.
"Snälla, Kiara. Det är bara en kväll" bad Elliott tillbaka. Jag reste mig upp från golvet där jag satt framför spegeln och ställde mig mittemot Elliott. Han kupade sina händer om mina kinder och kysste mig.
"Inte för länge och du stannar vid min sida hela kvällen" sa jag med en allvarlig ton. Elliott nickade.

Festen var i full gång när vi anlände. Jag ville gå hem redan när vi kom, men för Elliotts skull stannade jag. Till en början höll han sitt löfte och lämnade inte min sida, men ju längre in på natten vi kom desto mer började han härja på egen hand. Jag hade knappt druckit ett helt glas, medan Elliott hade svept i sig glas efter glas.

Vi satt i en soffa tillsammans med ett gäng andra som var minst lika onyktra som Elliott. Jag satt bredvid en kille som försökte föra en konversation med mig, men jag var inte ett dugg intresserad eftersom han knappt kunde uttala ett enda ord utan att sluddra. Elliott hade däremot en livlig konversation med en tjej som jag anade gick i vår parallellklass.

"Lyssna på vad jag säger då för fan!" utbrast killen bredvid mig. Jag vände mig mot honom och höjde på ögonbrynen.
"Om du inte vill prata så kanske vi kan göra något annat" sa han med en sliskig röst och blinkade mot mig. Med en äcklad blick fnös jag till.
"Skärp dig. Jag har pojkvän" sa jag och vände bort blicken. Killen bredvid mig struntade i vad jag sa och flyttade sig närmare mig. Jag försökte flytta mig längre ifrån honom men satt redan för nära tjejen på andra sidan om mig. Killen la handen mitt lår och jag slog snabbt bort den.
"Jag vill inte" sa jag irriterat. Killen himlade med ögonen innan han greppade tag om min midja och lyfte upp mig i hans knä, trots att jag protesterade.
"Elliott!" ropade jag förskräckt och irriterat. Elliott brydde sig inte om mitt rop utan fortsatte prata med tjejen bredvid honom.
"Elliott!" ropade jag igen, ännu högre. Elliott vände sig mot mig med en tröttsam blick.
"Hjälp mig" utbrast jag och gestikulerade mot killen som höll ett fast grepp om min midja medan jag stretade emot.
"Ge dig" muttrade Elliott och vände tillbaka huvudet mot tjejen. Jag fnös och försökte ta mig ur killens grepp med mer styrka, och lyckades. När jag väl stod upp och skulle skynda mig fram till Elliott så kände jag ett nytt grepp om min midja, av samma kille. Jag skrek till och försökte dra mig loss.
"Släpp mig för i helvete" utbrast jag mot killen. Han tog bara ett hårdare tag om mig och började gå ifrån soffgruppen. Jag ropade återigen på Elliott men han vände inte ens på huvudet denna gång.
"Kan du sluta störa" utbrast han istället. Ilskan bubblade inom mig. Jag kände mig så maktlös. Hur mycket jag än sparkade och slogs så var killen starkare än mig och vi kom närmare och närmare ett sovrum. Paniken steg inom mig och det enda jag kunde göra var att skrika. Så det gjorde jag. Högt.

Till slut kom det fram två killar som fick killen som höll i mig att stanna upp.
"Vad fuck gör du?" utbrast killarna. Den ena puttade till killen och den andra hjälpte mig ur hans grepp.
"Är du okej?" frågade killen som hade hjälpt mig. Jag nickade sakta, men hade svårt att förstå vad som hände eftersom jag var så chockad.

Elliott kom plötsligt fram till oss och tog tag i min arm.
"Varför ska du alltid ställa till med scener på fester?" utbrast han irriterat och drog med mig ut från huset. Jag följde efter utan att protestera eftersom jag behövde smälta vad som nyss hade hänt. När vi kom ut på gräsmattan och jag hade kvicknat till så ryckte jag mig loss från Elliotts grepp.
"Jag? Han var på väg att våldta mig? Jag skrek efter din hjälp och du ignorerade mig" utbrast jag frustrerat. Elliott himlade med ögonen.
"Ge dig" muttrade han. Jag skakade på huvudet.
"Jag vill gå hem" mumlade jag. Elliott suckade.
"Vi stannar lite till" bad han. Jag skakade på huvudet igen.
"Jag har ingen lust att gå in igen för att bli våldtagen bara för att du ska kunna snacka lite längre med en tjej" utbrast jag drygt. Elliott fnös till.
"Sluta larva dig" sa han innan han vände sig om och gick in i huset igen. Jag svalde hårt innan jag vände mig om och började gå ifrån huset, ensam.

•••
Dålig uppdatering men jag har en såå stark skrivartorka... sorry.. Men här får ni i alla fall ett kapitel där det händer lite grejer, vad tycks? Kommentera!!
Puss & kram <3

03:27 förlåt, min systerKde žijí příběhy. Začni objevovat