*Alexandras perspektiv*
Där stod han jag allra hälst inte ville träffa av alla personer som finns på denna planet. Oliver. Han hade ett stort flin på läpparna och drog sedan in mig i gränden som jah precis passerat.
Han slänger mig på marken och tittar riktigt läskigt på mig och när jag tittar på mina handflator och knän så finns det skrap sår och mitt ena knä blöder men jag känner ingen smärta.
Han sparkar mig i magen och det gjorde så fruktansvärt ont så tårarna faller direkt från mina ögon.
Han står och sparkar tills jag kryper ihop till en boll och skyddar min mage.
Men istället för att fortsätta ställde han sig över mig och gjorde då jag låg på rygg 8ch va tvungen att se in hans hemska ögon.
Sedan höjer han näven och slår till hårt mitt på käken och fler tårar och ett öronbedövande skrik ekar genom gatorna i Stockholm.
- KÄFTEN!!! skriker han och lägger en hand för min mun.
Jag snyftar gång på gång men stannar upp direkt när han tar upp en kniv och mina skrik börjar igen fast mot hans hand.
Jag känner hur min mobil vibrerar i min bakficka men det är ingen idé att ens försöka.
Oliver håller kvar handen för munnen och höjer kniven och sticker den rätt i magen. Jag skriker tills min först tar slut hela min hals är torr och svider. Han reser sig upp och går iväg och lämnar mig döende i en gränd.
Min mobil börjar vibrera igen och denna gången försöket jag 8ch lyckas. på displayen stod det oscar med en blinksmiley.
- heeej vafan tag du vägen? frågar han glatt och man hör på lång väg att fortfarande är på festen.
- kom hit Felix letar efter dig! skrattar han fram innan musiken överröstar honom och jag kan inte höra ett svatt vad han säger.
Inte ett ända ord slingor ur mig jag orkar inte det gör för ont jag tror till och med han bröt min käke om man nu kan göra det... Jag lägger på och undrar hur fan han fick mitt nummer men när jag tittar ifrån mobilen ser jag att kniven fortfarande sitter i.
Jag sväljer en gång och börjar dra ut den mer svaga och smärtsamma stöd lämnar min mun tills kniven är ute.
Blodet rinner och jag försöker hindra det med mina händer och en bit av min tröja.
Min mobil ringer igen fast denna gången är det Felix som ringer.
- Hallå alex vafan är du? Säger han oroligt och han värkar inte påvärkad alls.
- fe...lix du.. mm..ååst..ee hjälpa m..ig! stammar jag fram och snyftar igen.
-vafan har hänt!! nästan skriker han och man hör att är orolig
- ko..m till grä...nden när..a mig du ve..t. stammar jag igen.
- kommer direkt! säger han och man hör redan innan jag la på att han hade börjat springa.
Smärtan va outhärdligt och tårarna rinner nonstop och mer blod försvinner.
Min syn är suddig av alla tårar och snart känner jag hur trött jag igentligen var men smärtan gör så att jag inte kan sova.
Jag hör någon springa lite längre bort och snart är Felix vid gränden och han tappar nästan andan när han ser mig.
När han är tillbaka i sinnet så springer han fram till mig och tar av sig tröjan och läggen den mot såret.
Jag grimaserar åt smärtan och mer tårar letar sig ut ur ögonen innan allt blev svart så går jag en glymt av Oscar komma springandes.
○ ● ○ ● ○ ● ○ ● ○ ● ○
Här har ni ett lite längre kapitel men dock lite hämskt för alex. hoppas ni gillade de och gilla gärna. bye bye
