Jag fick nyss värsta flashbacken till när jag var typ 5 och hade det jag då tyckte var en jättehemsk mardröm och jag vill gärna skriva upp den för att jag har en stark känsla av att jag snart kommer glömma den igen.
Jag står i en lång mörk och grå korridor. Det är minst 5 meter till tak och längst väggen är oräkneliga dörrar till toalettbås. Bara ett är låst och där inne sitter min mamma och min lillasyster som då var endast 3. Jag hör hur de pratar och skrattar och jag känner mig väldigt ensam i den ruggiga korridoren som bara är upplyst av ljusrör med nästintill dött batteri. Korridoren som nyss sett oändlig ut får plötsligt ett slut i ena änden och den slutar med att den snabbt kröker åt vänster med samma gråa väggar och lysrör. Jag hör hur tunga fotsteg närmar sig min korridor och jag känner paniken komma. Jag knackar och bankar på toalettdörren men mamma och min lillasyster verkar inte höra det och fortsätter skratta och ha jättetrevligt. Jag ser en stor skugga komma närmare och närmare och jag hör hur djupa och rasslande andetag tas. Jag fortsätter banka och börjar skrika på de där inne. De skrattar ännu högre och stora tårar faller ner för mina kinder. Precis när jag ska få se vem som äger den skräckinjagande och enorma skuggan vaknar jag, kallsvettig och gråtandes.
Jag tror att jag tyckte att den här drömmen var så hemsk för jag kände mig så maktlös och övergiven.
Det var allt jag hade för detta kapitel haha, hejsvejs
KAMU SEDANG MEMBACA
En jävligt tråkig mindbook
HumorJag är världens mest intressanta människa och här får ni lyxen att läsa alla mina tankar om inprincip allt. (Märk min ironi när jag kallade mig själv intressant. Tack.) !Varning för vuxet språk och svordomar!
