Lugnet Till Ditt Kaos

Del 1

Det är tyst i skolbiblioteket. Det enda ljudet som hörs är det rofyllda klickandet av tangenter och ett lågmält prassel när någon vänder blad i en bok. Jag ser mig vaksamt omkring. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig. En hejarklack och publik med vuvuzelor? Protester? Nja. Det är inget världsomvälvande som har hänt. I alla fall inte i världen i stort. Men med det sagt så har hela min värld vänts uppochned.

Jag går in i det lilla rummet med fakta- och historieböcker. Förutom damm så finns även de skönaste fåtöljerna här. Jag sätter mig i den enda som är ledig. De andra två ockuperas av Frida och Evelina, mina närmsta vänner. De tittar upp från sina mobilskärmar och ler mot mig.
"Hej ladies", hälsar jag.
"Hej Ebba", svarar Frida.
"Haft ett bra höstlov?", frågar Evelina.
Jag rycker på axlarna och puttar upp glasögonen på näsryggen.
"Jo, lite både och."
"Vadå då?"
"Mitt hem har typ invaderats av kvinnfolk. Pappas tjej och hennes döttrar har flyttat in hos oss."
Evelina och Frida stirrar på mig med stora ögon.
"Men din pappa är ju tillsammans med Katarina Hahne?", utbrister Frida.
"Japp", säger jag och himlar med ögonen.
"Så vadå? Betyder det att Diana Hahne bor hos dig nu? The Diana Hahne?", säger Evelina.
"Japp", säger jag igen. "Och hennes småsystrar, Lily och Saga." 
De tittar på varandra och sedan på mig.
"Så du ska alltså bo med alkisen slash rökaren slash überslampan Diana Hahne?", väser Frida.
Jag skrattar och lägger huvudet på sned.
"Überslampa?" 
"Fast hon är faktiskt det", säger Evelina och nickar menande.
"Ja, ärligt. Hon har typ legat med alla snubbar i bygg-trean och teknik-trean", säger Frida.
Jag hummar tyst.
"Plus att hon gav Mattias i ekonomi-tvåan gonorré", fyller Evelina i.
Jag höjer på ögonbrynen.
"Du skojar?"
"Nä, det är sant. Folk såg dem hångla på en fest för ett tag sedan. De har legat, hundra procent."
"Låt henne inte använda dina lakan, hon har säkert flatlöss", säger Frida och utbrister i ett gapskratt.
"Ingen risk, hon kommer inte få komma i närheten av mina saker", försäkrar jag.
"Åh jo, lite schysst måste du väl vara? Hon är ju ändå din syster nu", flinar Evelina.
"Ge dig, det är hon inte alls!", fnyser jag.
Frida kastar en snabb blick på Daniel Wellington-klockan hon har på armen och reser sig sedan upp.
"Kom, vi börjar."
"Du måste berätta mer om Diana-dramat sen", säger Evelina och spänner ögonen i mig.
"Ja, ja", mumlar jag.
Vi samlar ihop våra böcker och går mot svenska-salen.

Under lektionen skenar mina tankar genast iväg. Det är klart att jag visste hur mina vänner skulle reagera när de fick reda på att jag bor med henne nu. Det är helt sjukt egentligen. Vi, och alla andra, har pratat om Diana Hahne i flera år. Alla vet vem hon är. Jag gick i nian när hon och hennes familj flyttade hit. Hon är ett år äldre än mig och vi gick därför inte på samma skola till en början, men självklart fick jag reda på vem hon var sekunden hon började gymnasiet. Nästan, i alla fall. Folk började viska om den nya tjejen på en gång och det spreds även till vår skola. Diana var aldrig populär. Hon har alltid varit en outsider och det är därför folk snackar. Hon rättar sig inte i ledet och verkar inte bry sig om någonting, vilket gör människor lika nyfikna som obekväma. Hon röker, hon dricker, hon ligger runt och hon har en kaxig attityd mot alla som kommer i hennes väg. Hon är en sådan man snackar skit om. 'Hur kan hon ens ha några kompisar, hon är så sjukt konstig' och 'hon tror att hon är något, så wanna be' och 'hon måste ha alla könssjukdomar som finns, jävla hora'. När min pappa började träffa Katarina Hahne för lite drygt ett halvår sedan så tänkte jag att det nog skulle gå över relativt snabbt, men jag hade fel. Pappa var, och är, så otroligt lycklig tillsammans med henne, så plötsligt var det som om jag bevittnade en bilolycka i slow-motion. Kollisionen var ett faktum när pappa berättade att Katarina skulle flytta in. Jag visste att hon var Dianas mamma. Tjejen som är ökänd på hela skolan skulle plötsligt bo under samma tak som mig. Tjejen som alla har varnat mig för ska nu äta frukost vid samma bord som mig. Tjejen som jag absolut inte vill ha något med att göra ska nu dela badrum med mig. Ambulanssirenerna ljuder i fjärran och jag är inte så säker på att jag kommer klara mig ur kraschen oskadd.