Psychotic

Kapitel 10.

Angelina Irwin'

Ashley,

Nej det kan det inte vara. Hon kunde omöjligt vara här, på samma ställe hos mig.

"Angelina?" Frågar hon med en darrig röst och jag betraktar henne noga.

"V-vad gör hon här?", jag vänder mig om och kollar på Harry.

"Jag trodde du skulle bli glad med en kompis här", ler han mjukt. Tillräckligt för att hans vita tänder ska synas.

Mina ögon vidgas, "Nej! Harry! Hon kan inte vara här!" 

"Angelina." Louis höjde tonen och tog tag i min arm.

"Ta med henne in till ditt rum", beodrar han mig med en dov röst.

Jag nickar sakta och tar med mig Ashley in till Harry's sovrum. Hastigt stänger jag dörren efter mig.

"Angelina, hur gamla är dom?" 

Jag kramar genast om henne, "jag har saknat dig." 

"Detta är inte rätt och det vet du!" Säger hon snyftandes, vilket får mig att sucka. 

"Jag vet..tro mig, Ash. Han är en psykopath!" Mumlar jag tyst och släpper henne för att sätta mig på sängen. 

"Varför sticker du inte här ifrån?"

"Det går inte", säger jag till henne suckandes.

"Vad snackar du om?" Hon kollar på mig, "Det finns en utväg där" 

Hon pekar mot altanen och vattnet utanför. "Nej, vi är på en öde Ö.." 

"Angelina.. Har du bekommit helt idiotisk? Du är i Miami!"

Va?

"Vad pratar du om?" Fräser jag och öppnar upp dörrarna för att gå ut på altanen.

Vatten och på andra sidan finns det stränder, folk och byggnader. 

"Oh my God." 

Har han ljugit för mig hela denna tiden? 

"Angelina, du har varit borta i två månader!" 

Jag vänder mig om och får syn på Ashley. "Vi måste dra." 

"Det är det jag säger! Detta är sinnes sjukt!" 

Jag biter mig i läppen och genast hoppar jag i vattnet, "Ash! Kom hit!"

Hon nickar och stiger i vattnet försiktigt. 
"Vi måste simma en kilometer ungefär.." Mumlar jag och börjar simma med Ashley bredvid mig.

Vi måste klara detta. Det är vår enda chans. 

-

 "Vad heter mannen?"

Jag kollar upp mot polis officern, "Harry Styles, Louis Tomlinson, Zayn Malik, Niall Horan och Liam Payne." 

Han skriver genast in namnen i systemet och datorn börjar genast söka.

"Är du okej?", frågar Ashley och jag nickar.

"Det finns inga resultat. Är du säker på att de var namnen?" 

Jag kollar förvirrat på officern, "Jag är säker." 

"Det finns inga människor vid de namnen du gav mig", berättar officern för mig.

"Oh." 

Det är allt jag får ur mig, hur kan det inte finnas? Harry sade till mig flera gånger att hans namn var Harry Styles och Louis sade att hans namn var Louis Tomlinson.

"Miss Irwin, ni är vänliga att gå nu." 

Mina föräldrar ger officern en förvirrande blick innan min mor öppnar munnen. 

"Vad menar du? Hon har varit borta i två månader och ni behöver fånga männen som gjorde detta mot min dotter!" 

"Madamé, vi gör allt vi kan i vår order. Men männen som hon namngav finns inte i systemet. Vi ska göra allting vi kan för att ta reda på vad som hände under dessa två månaderna." 

De nickade. 

Som om de bryr sig någonting om mig. 

"Låt oss gå då, Angie." 

"Mm", hummar jag och följer med mina föräldrar och Ashley ut ur polis byggnaden.

-

"Godnatt hjärtat", säger min far och stänger dörren intill mitt rum.'

Det faktumet att jag inte ens har bekyddning mot galningen som hade haft mig i två månader är helt galet. Harry fick mig att få känslor för honom på alla galna sätt. Det känns som om ett liv utan någon dramatik är ett tråkigt liv. Harry var speciell.

Plötsligt började min mobil vibrera och jag greppade genast tag i den.

Angelina, 

Jag älskar dig fortfarande.

Och någon dag kommer du inse att vi tillhör varandra.

- H

[ Jag var inte alls nöjd med detta kapitlet, men jag kände att jag var tvungen att publicera något kapitel på denna novellen.

När vi kommer in på noveller, så har jag flera på gång!

Mr Payne - som handlar om Liam & Zayn (gotta love it) 

Playboy - som handlar om Selena Gomez & Ashton Irwin

Ni kanske kan klicka er in på någon av dem? Det skulle betyda så mycket! 

Nästa kapitel kommer imorgon förhoppnings vis :=) 

Kommentera 

plus 

rösta. ]