Kapitel 18 - Felix

275 13 6
                                    

-"Oscar lägg av!" Mitt skratt ekar genom den öde parken och Oscar böjer sig ner för att ta upp en ny klump med snö. Jag borstar det värsta ur håret och duckar bakom ett litet lekhus för att undvika nästa snöboll som kommer flygande i min riktning.

-"Stoppa mig!" Retas Oscar som dykt upp bredvid mig. Innan han hinner ta upp mer snö, pressar jag mina kalla läppar mot hans. Han flämtar samtidigt som hans händer griper tag i mina och flätar ihop våra stelfrusna fingrar.

När han tillslut drar sig undan för att kunna andas, lutar jag mig mot hans öra.

-"Ett noll!" Viskar jag och min varma andedräkt får det att bildas ett moln av rök framför mig.

-"Jag ger dig det!" Svarar han och jag svär på att ett flin täcker hans läppar. Han släpper min ena hand och drar upp den mot min nacke. Innan jag hinner göra något har han dragit undan min jacka och trycker sina läppar mot den bara huden på min hals.

Jag hoppar till när hans kalla kinder och näsa trycks mot min hud och jag är nära att skrika rakt ut.

-"Oscar, det är skitkallt!" Väser jag och han skrattar.

-"Jag värmer mig! För du är så het!" Svarar han och nu är det min tur att skratta.

Oscars läppar börjar sakta vandra upp längs min hals och mitt hjärta bultar snabbare och snabbare ju närmare min käke han kommer. Han släpper min andra hand och flätar in sina fingrar i mitt snöiga hår.

Hans läppar stannar för en sekund på min kind och han flyttar läpparna till mitt öra.

-"Jag älskar dig..." Mumlar han innan hans läppar fortsätter sin bana, rakt mot mina läppar. Mina andetag blir tyngre och jag försöker konsentrera mig på att få in luft i mina lungor.

Hans läppar finner mina och nu dunkar mitt hjärta så hårt mot min bröstkorg att jag är rädd att jag ska gå sönder.

Han särar på sina läppar och låter sina tänder sluta sig kring min underläpp en kort sekund innan hans varma tunga stryks utmed min överläpp.

Med en suck öppnar jag munnen och glömmer totalt bort tid och rum. Som jag ofta gör när Oscars läppar har kontakt med min hud och hans händer befinner sig på min kropp.

Kyssen blir allt slarvigare innan jag avbryter för att få luft och Oscar stryker sina läppar mot min kind.

Jag flätar långsamt ihop våra fingrar och vi börjar sakta gå. Min blick landar på två killar som kliver ut genom en port. När vi kommer närmare ser jag att det är Omar och hans kompis, jag tror att hans namn är Oscar, men jag är inte säker.

När vi kommer ännu närmare ser jag att Omars ögon är rödgråtna.

-"Titta där är ju han, den där utlänningen..." Oscar viskar orden i mitt öra och jag kramar hans hand.

-"Inte läge nu, han har det redan svårt.." Svarar jag och ser att Oscars ljusa blick mörknar. Jag väljer att ignorera det och vänder mig mot killarna för att hälsa.

-"Jaha, ska ni slå mig nu eller?" Omars röst är skrovlig och jag kan höra att han inte är långt ifrån tårar. Hans ord känns som ett slag i magen. Jag har vetat att jag har sårat honom, men jag hade aldrig trott att han skulle tro att jag skulle ge mig på honom, bara sådär. Herre gud, vad har jag gjort?

-"Nej..." Svarar jag skamset och sänker blicken.

-"Vad får dig att komma hit dåh?" Han tittar frågande på mig.

-"Varför gråter du?" Frågar jag och han stirrar på mig. Nej inte på mig, igenom mig.

-"Vad i helvete får dig att tro att jag kommer svara på den frågan?" Frågar han argt och jag kan se att Oscar tar ett steg mot honom. Min hand griper tag i Oscars och drar honom bakom mig.

-"Nej Oscar." Säger jag snabbt och vänder återigen blicken mot Omar som nu har tårar rinnandes för kinderna. Den andra killen, Oscar två, lägger en hand på Omars axel och kramar den.

-"Du kan bara gå Felix..." Säger Omar och torkar tårarna med baksidan av handen.

-"Ja kom, vi behöver inte umgås med tönten och hans kompis!" Säger Oscar och drar i min hand. Men jag kan inte följa efter honom. Omars gråtande ansikte och ledsna kroppshållning får mig att vilja gråta. Han hatar mig.

-"Men Oscar det räcker!" Säger jag argt och sliter min hand ur hans.

-"Felix..." Börjar han men jag håller upp en hand och tystar honom. Omar följer mig förvånat med blicken. Jag öppnar munnen för att säga något till Omar, och jag säger de ord jag aldrig trodde jag någonsin skulle säga.

-"Förlåt Omar, jag är så ledsen..." Säger jag och säker blicken till mina händer. Plötsligt hör jag steg och hur Oscar två ropar Omars namn.

Jag tittar upp och ser hur den svarthårige killen rusar in i porten med Oscar två efter sig. Jag tar ett kliv i deras riktning men blir stoppad av Oscars hand.

-"Felix?" Jag vänder mig om och möter Oscars ljusblå blick.

-"Oscar, jag... Oscar jag älskar dig, men jag behöver vänner!" Jag tittar rakt in i hans isblå ögon och han tar ett kliv bak.

-"Kom du också, du behöver inte slåss och vara dum..." Säger jag och sträcker ut handen mot honom. Han tittar länge på den innan han sträcker ut sin hand och sluter mina fingrar och låter sin hand falla längs sin kropp.

-"Jag kan inte..." Viskar han och jag tar ett kliv fram, lägger mina händer runt hans ansikte och kysser honom. Sedan låter jag mina händer falla längs min kropp.

-"Då är det slut Oscar." Säger jag och han stirrar på mig i några sekunder innan han vänder om och går.

Darkness - The Fooo FanfictionKde žijí příběhy. Začni objevovat