Vill inte ha dig! Hov1

Kapitel 13 - dejten

Direkt efter att Axel sagt att han ville på dejt så sprang jag upp till sovrummet och fixade mig lite. Jag ville inte se för fixad ut, men ögonbryn och mascara är ett måste. Sen satte jag på mig lite fräscha kläder. Att gå på lunchdejt i en av Valters urtvättade t-shirts är inte att rekommendera. När jag var klar gick jag ner och mötte en leende Axel. Det är nog första gången jag ser honom le asså vad händer?

"Redo att gå"

Jag ler och nickar åt Axel. Egentligen är jag nog inte redo. Allt känns så surrealistiskt just nu. Samtidigt ska det bli skönt att lära känna Axel. Han har liksom varit en bitch sen första sekunden vi träffades och to be honest han är fett snygg. Så visar det sig att han har en snäll sida så skulle jag absolut kunna tänka mig att gå vidare med detta. Dock kommer det bli svårt att berätta för Valter, men det får bli ett senare problem. 

Tillsammans går vi ut ur lägenheten och grå på trottoaren mot en gata där det ligger många fina restauranger. 

"Så vart ska vi äta då?"

Frågar jag nyfiket.

"Det får du se jag har bokat bord på en lite finare restaurang"

"Jasså" 

säger jag och ler stort mot Axel. 

När vi gått i några minuter så stannar Axel utanför en restaurang som jag inte kan uttala namnet på. Men vad jag vet är det en fin resturang som framförallt har sushi.

"Är det här vi ska äta"

Axel nickar

"Men åhhh va fint du har fixat det"

Säger jag och ger Axel en kram som han besvarar. 

Efter kramen går vi in och sätter oss. Trots att jag har svårt med maten så ska jag kämpa med att äta för att visa Axel tacksamhet. När vi satt oss får vi in menyerna. Jag beställde 6 bitar sushi 3 inside out rullar och 3 avokado bitar. Axel däremot beställde 8-bitar och vet jag inte vilken sort han beställde. Medan vi väntar på sushin småpratar vi lite om allt vilket gör att det inte blir stelt vilket är skönt. Innan dejten var jag rädd att det skulle bli stelt men Axel pratar som att vi känt varandra hela livet typ. 

"Så varsågoda"

Säger en servitör samtidigt som hon serverar oss maten

"Tack"

säger jag och Axel i kör. 

"Fy vad gott" 

Säger jag lite fakeat. Egentligen vill jag inte äta överhuvudtaget, men jag ska kämpa. 

"Du behöver inte ljuga"

Säger Axel tyst

"Vad menar du?"

"Valter har berättat att du har problem med maten"

På något sätt lättar en sten från bröstet. Det känns på något sätt bra att Axel vet, men jag är rädd att han ska tro att jag är ett missfall typ. 

"Ahaa, men det känns bra att du vet"

Axel tar ett djupt andetag som att han var rädd att jag skulle bli arg bara för att han visste. 

"Vill du veta en rolig sak dock" 

Jag nickar ivrigt, det känns bra att han kan släppa ätstörningsgrejen så fort utan att försöka tvinga mig att äta. 

"Du vet att alla killar i bandet är galna i dig."

"Va!!!" 

Utbrister jag. Visst jag har märkt att typ Noel är på mig lite, men alla andra?

"Ja asså Noel vill typ gifta sig med dig, Ludwig tycker att du är svinsnygg, Dante håller med Ludwig, Jag har ju liksom fått med dig på en dejt så obvious tycker jag om dig och ja Valter han gillar dig också"

Jag hamnar typ i en lite chock jag trodde verkligen inte att alla gillar mig. 

"Åhh det känns typ lite chockande att höra"

Säger jag och skrattar till lite

"Jo det kan jag förstå, men nu vet du iallafall"

Jag nickar och småpratet fortsätter samtidigt som vi äter. Under lunchen får jag upp ögonen för Axel. Han är så genuin, snäll och öppen det trodde jag aldrig om honom. 

Efter ca 30 min har vi ätit upp och vi reser oss upp och går mot kassan. Jag tar upp mitt kort och gör mig redo.

"Nej lägg ner det jag betalar"

"Tack"

Jag ler mot Axel och han besvarar leendet. 

"Så då blir det 200kr"

Axel betalar och vi går ut från restaurangen. 

"Du jag ska hem nu, men du ska väll till Valter antar jag"

Jag nickar och kollar på Axel 

"Men du får ha det så bra så ses vi snart igen, hejdå"

Fortsätter han

"Hejdå."

Svarar jag och han vänder sig om och börjar gå. Jag står kvar som en sten och kollar på honom. 

"Axel! vänta"

säger jag varpå han vänder sig om och stannar. 

jag springer mot honom slänger mig hans famn och ger honom en lätt puss på munnen.

"Tack för idag"