Chapter 16: Reunion Part 1

2.8K 87 3
                                    

After 5 years…

//Ary’s POV//

“Eomma, Appa… naneun Philippine e nae bihaenggi tike eul gu-ibhaessseubnida, naeil Philippine  essneun nae chingu leul bangmun geoya. (Mom, Dad… I’m gonna visit my friends in the Philippines tomorrow, I’ve already bought my plane ticket to Philippines.)

“arasso. gwaenchanh juui” and they kissed me in my forehead.

Yes, I’m now  fluent in speaking in Korean. But I never forget to speak in my native language. By the way. I’m already a Korean Citizen. And I changed a lot. Due to busy work in my career as Psychology Professor at Seoul University and being a trainee at YG Entertainment, I haven’t updated my Facebook account. I wonder what’s happening? So I decided to visit my friends in the Philippines.

I’ve already packed my things. So, I’m in diguise. So no one can easily know my identity. I’m a bit famous here in Korea. I just don’t know if I’m also famous in the Philippines. I texted my Bestfriend. Since, I still know his number.

To: Bestfriend Vinz

Vinz! I’m going to visit Philippines! Set up a reunion party for us close friends. I’ll arrive tomorrow 7:30am, Philippine Time. I miss you all! Mwah! Saranghae <3

Message Sent!

Wait! Wait?  W-why did I put Saranghae? >///< ughh.

Anyways. I gotta go. My flight schedule is 3am… so I should be there 1 hour before.

While on my way to airport, I decided to play 2048 on my phone, so boring.

*ring ring*

“Yeoboseo?”

“HILLAAAARRYYYYYYY!!!!!” said to me by a girl. Well, that voice sounds familiar.

“YAH! Nugusaeyo??”

“Ano ba! Hillary! Di kita maintindihan! Huhu!” –girl

“Who is this?”

“SI YEL TO!” she shouted.

“Yah! Dangsineun soli hal pilyeoga eobseubnida !”

“Friend naman ee, wag ka mag Korean please~ magtagalog ka if kaya mo pa. hahaha. Anyways, ingat sa flight mo. We’ll be waiting for you at the airport. HEhe, Saraamnida… tama ba? Ahahaha!” –Yel

“Aw, salamat friend. Haha! Anong Saraamnida? Lagyan mo ng “H” haha. SARANGHAMNIDA! Miss ko na kayo.”

“Sige friend~ Overseas call kase to ee. Hahaha, malamang. Ingaats!” –yel

At binaba na ni Yel ang call. Arrived here at airport 1:30am. Hayyyy… 

After 1hour and 30minutes… nakasakay na ako ng eroplano, and Off I go!

*7:20am*

Nakalapag na ang eroplanong sinasakyan ko sa NAIA. Napaaga ata ako aa. Pero okay na yun kesa delay diba? Bago ako bumaba ng eroplano, Nagsuot muna ako ng cap and shades. Since kilala na ako dito sa Pinas kahit YG Trainee pa ako,kelangan ko mag disguise para di ako pagkaguluhan at mas madali ako Makita nila Yel. Hayy.. Excited na ako, excited na ako Makita sila… lalo na si Vinz. Kamusta na kaya sya?

Eton a! Naglalakad na ako palabas ng Airport… hinahanap ko sila Yel… di ko sila makita.

“ARYYYYYYYYY!” sigaw ng isang lalaki. Nasa malayo sya kaya di ko makita. Nag-iisa lang sya.

“Huh? What?” nilapitan ko sya. At laking gulat ko…

“KRAM?! I-IS THAT YOU?!”

“Yessss! Ako nga to. Hehe”

WOW! Stunned! Pumogi sya lalo. Tapos parang sushi buhok nya. Kulay yellow. Natuwa ako. HAHAHA!

“Tumawa ka na! Alam ko nakakatawa itsura ng buhok ko. Pero yan ang pinili ni cousin para sakin ee. Pinagtripan ako.” –Kram

“Ano na ba trabaho ni Eri?”

“Hairstylist and Fashion Designer na sya dito sa Pinas at sa France.  At ako, nagmomodel ako for Esquire.”

“Wow, bongga aa.”

“And si Yel ang Photographer.”

“WHAT?!”

“Oh yes. Haha.”

Biglang may dumating na limousine sa harap namin, medyo sosyal. Ako nga walang limousine ee, kanino kaya ‘to? Biglang may lumabas na chauffer at lumapit sakin.

“Ms. Hillary Dominguez?” –chauffer

“Y-yes, ako nga po.”

“Sakay na po kayo.” –Chauffer

“Ahh.. ehh…” At lumingon ako kay Kram. At binigyan nya ako ng ‘Go and get inside that car’ look. Nginitian ko sya at nginitian din nya ako.

Tumungo ako sa chauffer at pumasok ako sa loob ng limousine… bago ako makaalis ng airport, may telepono sa tabi ko at nagring…

“Yeoboseo… ay, HELLO?”

“Enjoy ka ha? Hehe..” –Kram

At binaba na nya ang call.

Tinignan ko ang labas mula sa bintana, di parin nagbabago ang Pinas.

Pero tila, iba ang dinadaanan namin.

“Excuse me po, Manong Driver, saan po tayo patungo?”

“Kay Madam Eri po.”-Driver

“Ha?”

At makalipas ang isang oras ay nakarating na kami sa isang magandang village sa Makati. At tumigil kami sa tapat ng isang maganda at napakalaking bahay.

“Andito na po tayo Ms. Dominguez”  at ipinasok na ng driver ang kotse sa loob ng garahe.

 ---

A/N: Hi Hello Again! TwT SORRRYYYYYYY FOR VERY VERY LATE UPDATE! Tapos ang ikli pa ng update ko :'< Medyo busy sa cosplay world and studies eeh TwT haha, pero patapos narin ang 1st sem ko, soooo, makakapag update na ulit ako <3 

Thanks for supporting my story :D

The Campus Heartthrob and The Campus NerdTahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon