He's a angel with a shotgun

Kapitel 1

Jag börjar gå lite snabbare sista biten för att kanske hinna i tid så inte Lena ger mig frånvaro. Jag öppnar dörren och möter Lenas stränga min. ”En minut sen ankomst för dig D/n” säger hon högt och tydligt och jag känner allas blickar på mig. ”Eru serriös?!” klagar jag och viftar med händerna. ”Dum fråga, sitt!” säger hon surt och jag går irriterat och sätter mig med Emma, min bästa vän. ”haha du suger” flinar hon tyst medan Lena har genomgång. ”Fuck off” svarar jag och öppnar So boken utan att ge Emma en blick. Hon förstår mig ganska bra och vi är rätt lika. 

”Vart var du på lunchen? I städskrubben med Simon kanske?” retas hon och puttar till mig med armbågen mot mig. Hur fan visste hon det? ”Kanske” flinar jag och hon skrattar lågt. Simon och är typ min kk. Det låter lite fel att säga ”knullkompis” men så är det typ. För ingen av oss vill ha något förhållande utan bara kunna ha någon på fester och sånt. Jag är ingen som ligger runt och så, eller inte så mycket som det verkar i alla fall. Jag är bara lite badass kanske... ahah. 

När lektionen slutar går jag och Emma armkrock med raka ryggar mot skåpen. ”Säkert att du inte kan vara med på Jockes fest?'Det kommer bli legendariskt! Alla 1or kommer ju dit” frågar hon och öppnar sitt skåp och speglar sig snabbt i den lilla spegelbiten hon fäst på skåpdörrens innersida. ”Så du tror inte jag vill eller? Fan jag försöker övertala de men det är typ kört” suckar jag och tar ett tuggummi och mina böcker innan jag stänger skåpet. 

”Eyy tjejer!” hör vi Hampus ropa så båda vänder sig om och lutar sig mot de gröna slitna skåpen. ”Heej killar” ler Emma flörtigt och tar Eriks hand och kysser honom. Emma är skolans populäraste tjej och är tillsammans med skolans drömkille. Hennes liv måste fan vara perfekt. 

Jag är lite tystare men jag och Emma gör ALLT tillsammans. På fester är vi alltid i mitten av dansgolvet, vi jagar killar tillsammans (ja nu om vi skulle behöva jaga för oftast inte) vi delar i princip liv helt enkelt. ”Dina problem är också mina problem” brukar hon säga.  Vi är lika men ändå så olika. Vi är perfekta för varandra helt enkelt. 

”D/n säkert att du inte kan komma på fredag?” frågar Simon som nu kommit och ställt sig bredvid mig. ”Kanske, jag får egentligen inte men funderar på att komma ändå” flinar jag och kollar upp mot hans ansikte och in i hans ögon som redan tittar in i mina. ”Badass” flinar han och lutar sig mot skåpen med ena handen och ställer sig framför mig. ”Såå du vill ha mig där eller?” ler jag och lägger händerna försiktigt runt hans nacke. ”klart jag vill” svarar han och lägger hans lediga hand vid min midja. ”D/n vi börjar nu! fan Martin kommer ge oss frånvaro” säger Emma och tar tag i min arm och drar mig bort.

Vi hann precis innan vår No lärare Martin hann stänga dörren och han kollar med en suck på oss när vi sätter oss längst bak som vanligt. ”Ni ska alltid vara sena” suckar han ännu en gång innan han sätter sig på stolen framför karteden.