Komet (pausad..)

Det där med kometen...

Förra gången """-hur ska jag berätta för mina kompisar att jag är död?
-du ska inte berätta något alls!"""

-om du säger något till någon är du dödens! Fattar du? Skrek Alexis! Alexis hade förändrats sig så mycket sedan hon är med Luca..... Innan var hon blyg, ensam och ganska tråkig faktist. Nu var hon mer bestämd och visste vad hon ville.
-föresten! jag måste nog gå nu.... sa Alexis sedan. Luca väntar! Alexis gjorde iordning sig snabbt och sprang ut genom dörren och försvann

-LUCA!!!!!! Alexis sprang mot honom. Det var varmt, torrt och soligt den dagen, minst 23 grader. Det var massor av träd runt dem, stora Ekar och tallar. Alexis sprang längst bussgatan. Hon hade på sig en vanlig t-shirt med ett par ljusblåa jeansshorts. Till det ett par orangea Converse. Hennes hår var slarvigt uppsatt i en hästsvans. Hon sprang där med ett stort leende på läpparna, och hennes ögon glimmade sagolikt i solen. Det kändes som att allt hände i slowmotion.
-Hejsan! Ropade Luca när han såg henne komma springande. Saknat mig? Luca och Soey hade varit bortresta några dagar.
-kanske lite bara....! Ropade hon tillbaka. Alexis slängde sig i Lucas famn och kramade honom
-hmm grymt! Luca såg ut som vanligt. Hans blonda hår var solblekt och rufsigt. Alexis log igen, att va med honom gjorde Alexis lugn och säker. Hon hade varit extremt orolig när han var borta
-jag har lite ny information...som inte är så bra... Sa Luca. Han såg nästan rädd ut för det han skulle berätta
-denna Ripper (en i styrelsen) har en speciell anledning att vilja döda dig. Han vill ha dig för att skapa en förtrollning, där han måste dricka ett halvspökes blod, en besvärjares och en vargs. Och sedan måste han döda sig själv med en en speciell dolk som skapades av matrealet från en likadan komet som träffade jorden för över 1000 år sedan.... Och allt detta måste hända samtidigt som kometen träffar jorden. Det är så han ska dö..... Alltså dödad av en enorm komet kom kraschar på jorden.
-det lät ju kul! Men vad händer med allt i närheten av där kometen slår ner? Frågade Alexis.
-människorna kommer inte märka något mer än ett litet ljussken. Det är nämligen en "magisk" komet, som besvärjarna skapade. Svarade Luca, som verkade veta allt. (Om just detta iallafall! Tänkte Alexis)
-men varför vill han göra det? Alexis lät lite rädd, med tänkte på konsekvenserna, av ett halvspöke,en besvärjare och en varg behövde dö.
-det gör att han kan kalla personer som "verkligen" är döda, heldöda! Tillbaka till livet. Han vill kalla tillbaka sin familj.... Sa Luca. -Vilket är ett helt okej syfte men jag låter dig inte dö, Alex!
-tänk om han hittar mig! Och sedan dricker mitt blod! Alexis såg förskräckt ut.
-då stoppar jag det! Sa Luca. Men han såg väldigt osäker ut. För även han visste att ingen, speciellt inte Någon som Luca kunde stoppa en i styrelsen så lätt. Han suckade tyst.
De hade börjat gå mot skolan.
Det skulle ta långt tid att gå men bussen hade redan åkt
-passande namn föresten! Ripper..... Sa Alexis. Låt mig gissa vad han gör på fritiden! Rips off the head of innocent people? Isåfall låter han snäll!
-jupp! Instämde Luca. Super snäll! Hans största intresse är att döda folk! Luca höjde ögonbrynen och log smalt.
Nu var de snart framme vid skolan, där Soey och Evelina väntar.

-hej! Skrek Evelina när Luca och Alexis kom mot dem. Hur hade Evelina kommit fram före oss tänkte Alexis. Aha! Hon hade förstått tatt nästa buss, som gick mycket fortare än att gå. Evelina hade på sig en kortklänning men små broderiformer på. Den var jätte söt tyckte Alexis. Evelinas hår var utsläppt men i luggen satt en rad hårnålar. Medans Soey hade på sig en rosa kjol och en vit blus. Runt hennes nacke hängde ett långt pärlhalsband, och hennes hår var prydligt flätad i en tjock, blond fläta ner längst ryggen. Hon hade höga vita boots på sig med minst 10 centimeter klack!
-hòla! Svarade Luca glatt (hej på spanska. Glömde jag säga att Luca kan flera hundra språk?)
-jag har berättat om hur Ripper vill döda Alex..... Sa Soey.
.... Men om Ripper vill ha Alexis för att hon är ett halvspöke, borde han väll vilja döda mig med? Tänkte Evelina, men hon sa inget. För ingen av dem andra hade tänkt på det.
-LET'S GO! alla fyra gick bredvid varandra på en rad, de gick rakt över skolgården och in i korridoren. Många tittade på dem. En konstig blandning.....

-ni ska leta fakta, och sen skriva en uppsats om forntiden. Och ni får jobba vilka grupper ni vill, minst tre i varje grupp! Sa fröken och satte sig i sin stol, med en kopp kaffe och övervakade eleverna
-vi fyra? Sa Soey och tittade på Alexis, Evelina och Luca.
-visst!
-okej..... De satte sig runt ett bord ute i korridoren, det var litet och ganska mörkt. Evelina tog upp mobilen och Luca och Alexis pratade med varandra.
Soey stirrade på de andra, hon såg förvånad ut
-skulle vi inte jobba eller? Sa Soey sedan. Alltså vi ska skriva en uppsats om forntiden!
-jaja, sa Luca. Det kan väll du göra.......? Han tittade dystert på Soey
-men?!?!?!?
-jag kan väll leta lite fakta då? Sa Alexis, fast hon inte ville det egentligen.
-bra! För jag orkar inte..... Jag ska instagramma! Sa Evelina som forfarande stirrade på mobil. De fyra satt där i nästan en timme och bara slöade (för utom Soey, som jobbar och sliter)
-ni har håltimme nu! Skrek fröken, ni får åka hem om ni vill. Eller äta?
-Jippi! Ska vi gå och shoppa, Soey?
-såklart! Vi kan ju äta lunch på gallerian? Evelina och Soey gick, iväg till stan. Alexis och Luca stod kvar i klassrummet. Sedan gick de ut och satte sig på en av skolgårdens alla träbänkar.
-vad gör vi nu då? Frågade Alexis, hon tittade på Luca
-hindrar dig från att dö..... Luca försökte le, men det var svårt eftersom att de han sagt var allvarligt. Hon kunde ju faktist bli dödad, av den där Ripper som i sin tur skulle dö av en meganorm, läbbig, magisk komet som skulle ljudlöst träffa jorden. Ripper som ville använda henne att kalla tillbaka sin familj, förmodligen för ett annat själ en att han saknade dem.
-ja..... Jag är lite skrämd, den där kometen. Sa Alexis och tittade ner i marken
-det tror jag du borde... Förlåt, det är en sak jag inte har berättat. Sa Luca och såg bestämd men rädd ut.
-vadå?! Nu lät Alexis med skrämd än förut. Hon tittade djupt på Luca. Han såg bara räddare ut.