Kapitel 17 - Gone

263 10 0
                                    

Niall's POV

Jag hör hur larmet går igång när vi har tagit oss ner för två trappor, hissen tar alldeles för lång tid.

Plötsligt hör jag nån prata i en högtalare.

"This is a message to everyone, I command you to walk into a room, lock the door, and hide. Niall Horan has just escaped from the room he was sat in. This is no practice, I repeat: This is no practice"

Vi skyndar oss this huvudplan, tittar runt, sen springer vi till bilen som Liam parkerade en bit bort.

Jag hör snart hur dörrarna till sjukhuset öppnas.

Jag vänder mig snabbt om och ser tre doktorer som står där, en pratar i telefon. Det är det enda jag ser innan jag sätter mig ner i bilen, Liam startar den, och vi sticker därifrån.

Polisen är här närsomhelst.

////////////////////////////////

Kate's POV

Jag sitter i baksätet av bilen och känner hur tårarna snart kommer.
Helt plötsligt vänder sig Niall om och kollar på mig.

"What's your name?" Frågar han tyst och känner att jag bara vill sjunka genom marken och försvinna.
"Kate.." svarar jag lika tyst och han tittar rakt in i mina ögon.

"How did I know you?" Frågar han och jag tittar snabbt ner.

"It's a long and complicated story" Svarar jag och då kommer tårarna.

Bara själva tanken om vad som hade hänt.

Niall hade kidnappat mig, bokstavligt talat slängt in mig i en källare, jag hade varit tvungen att träffa ännu fler personer som Niall, dessutom gå med i deras gäng för att minska riskerna för att bli mördad.
Jag har blivit jagad i skogen, av en björn, jag har tänkt "Nu är det över" Minst tre gånger.
Jag har blivit tagen av polisen.

Men det jag tänker på mest är att jag har träffat Niall.
Jag har trott att han ska döda mig.
Han har skrämt livet ur mig.
Men han har också räddat mig.
Och visat att han bryr sig om mig.

Hur mycket min uppfattning om Niall har ändrats, men ändå inte.

Han skrämmer mig fortfarande.
Ibland funderar jag på om han egentligen bara lurar mig, och att allt det här är en fälla.
Om han egentligen inte bryr sig ett dugg om mig.

Om han räddade mig från björnen, bara för att han ska mörda mig, ingen annan.
Av allt det här jag sitter och tänker på nu blir det självklart värre och jag orkar inte mer.

Jag tittar på Niall, som fortfarande tittar på mig.

"What's wrong?" Frågar han och jag torkar bort tårarna. (Inte för att det är nån idé, det kommer nya hela tiden.)

"I'm in love with you, that's what's wrong" Svarar jag och Niall ansiktsuttryck ändras från frågande till chockad.
"Liam, please stop the car, I don't want to be here anymore" Säger jag tyst, men Liam hör mig.

Han kör in i en gränd och jag kliver ut ur bilen.

Det sista jag ser av Niall är att han tittar på mig med ett frågande ansikte igen.

Sen är han borta.

Jag sväljer hårt och sätter mig ner på den kalla, blöta asfalten.
Inte för att det överraskar mig, det är vinter.

Sen hör jag röster som kommer närmare och närmare.

• Is this Real? • ~ Swedish fanfic N.H (Avslutad)Where stories live. Discover now