Secret Charm

Kapitel 6: Sa du SM?

Tre veckor har gått sen festen och jag har inte pratat med Chris. Vardagen rullar på som vanligt antar jag. När jag cyklar iväg i den fina solen påväg till stallet ser jag killen.. den där killen på festen som antagligen skulle våldta mig. Han fick syn på mig och vinkade att jag skulle komma men jag cyklade bara förbi honom i fullfart. Då gick mitt hjärta i snabba pulsslag som övergick till panik. Jag fick verkligen panik. Helt plötsligt så fick jag flashbacks från händelsen och jag tappa kontrollen över cykeln och ramla rakt ner i ett dike (stav?) Allt är svart, allt är borta. Det känns som jag har blivit övergiven i mina tankar. Det enda jag kan göra är att tänka inte se, höra eller känna. Jag kan ta andetag men mina lungor får knappt någon luft. Jag får en rysning i hela kroppen när någon skakar på mig och jag ser ett suddigt ansikte. När jag ser vem det är försöker jag springa Men till ingen nytta för jag ramlar. Han ser orolig ut när jag går upp igen. Ja där stod han framför mig killen på festen som hade tagit väldigt många friheter och jag blev bara äcklad av att se honom. "Mår du bra?" frågar han.

"Mm" mumlar jag. "Slog du dej?" frågar han igen som om han var en orolig mamma. "MEN NEJ JAG MÅR BRA!!!" vrålar jag och han hoppar till. "Okej ta det lugnt." Varför är du arg?" Frågar han medans han tar upp min cykel från marken. "Kommer du inte ens ihåg festen?" frågar jag och kollar ner på marken. "Jo.. Det var därför jag ville prata med dej men du bara åkte förbi, jag var jävligt full. Men förlåt , jag mår illa själv när jag tänker på det." säger han och ger mig cykeln. "Men du tafsa ju bara lite, vadå? Tänkte du göra mer för det var det enda jag hade i huvudet.." sa jag och kolla rakt in i hans ögon. "Ja du jag vet inte ens vad jag gjorde. Men vi kanske skulle kunna träffas någon dag och ta en fika.?" Föreslår han och ler ett charmigt leende. Först tänker jag säga nej men han kollar rakt in i mina ögon med underbara blåa kristall ögon. Så jag tar en suck och ger honom mitt nummer, sen cyklar jag iväg till stallet. Då kollar jag på klockan och ser att jag ska rida om 13min. Jag skyndar mig in i stallet och ser att jag ska ha Matrix. Jag gör allt jätte fort och exakt när jag är klar ska vi gå in i ridhuset. Jag kan andas ut. Det är andra gången jag sitter på den nyaste hästen på stallet. Den vackra Matrix. Vi ska hoppa. Matrix är inte så utbildad än men utmaningar gillar jag.

20min senare:

Det var min tur på hindret på 90cm Matrix tvekade men när jag närmade mig hindret och fattade galopp så stanna allt upp , det var knäppt tyst. Matrix hoppade med ett lätt skutt och när vi va mitt i det så kände jag en ovanlig känsla frihet. Landningen var jätte bra och nästa hinder gick lika bra. Sen när ridläraren skulle prata med alla i slutet så kom hon till mig och log.  "Jag har aldrig sett Matrix hoppa sådär förut. Vi ska ha en ganska viktig tävling i sommar och jag skulle bli så glad om du äntligen ville gå med i vår Special grupp" säger hon. Jag rider upp på medellingen och hoppar av Matrix. "Vet du vad Sanna , jag vill." Säger jag exakt innan jag ska gå ut. "Kom till mitt kontor när du är klar sen." Säger hon och ler. Att stå och borsta Matrix är så himla avslappnande. Matrix pigga och glada humör smittar av sig på mig medans jag går iväg till kontoret där jag ska prata med Sanna. "Hej" säger hon medans jag sätter mig på en stol. "Jag har redan skrivit all information på detta papper , sen måste dina föräldrar skriva på där. En sista sak jag måste veta vilken häst du ska tävla med på SM i sommar." Säger hon och ler. "Sa du nyss SM?" Frågar jag och får en chock. "Ja det är en speciell grej de ordnar att de mest rutinerade eleverna från vissa ridskolor som plockas ut , vi ska tävla i Dressyr , hoppning och Terräng" säger hon glatt och ser undrande ut på mig. Jag fattar direkt att hon undrar vilken häst jag helst vill ha. "Frågar du mig vill jag ha Matrix." Säger jag och hon ser förvånad ut. "Ja." Säger jag. "Han är tyvärr inte tränad terräng men du kanske jag klara det." Säger hon tveksamt. "Lita på mig." Säger jag och kollar rakt in i hennes ögon med en allvarlig blick. "Okej, men då måste du lägga ner mycket tid på just Matrix." Säger hon. När jag går ifrån stallet så har jag en känsla inom mig som är positivitet. Då ser jag honom på sin svarta häst. "Hej Bella" säger han. "Hej Chris, vet du vad jag måste komma på ett annat smeknamn för Chris låter lite Amerikanskt." Säger jag skrattande medans han flinar. Då ser jag att han rider barbacka. Han kollar på ängen lite längre bort. "Litar du på mig?" Frågar han och sträcker ut handen till mig. Jag fundera en liten stund om jag verkligen skulle göra det, hans bruna hundögon smällte in i mina gröna. Jag nickade och han tog ett stadigt grepp om min hand och lyfte upp mig bakom han på den stora hästen. Håll i dej säger han och jag tar försiktigt mina armar runt hans kropp. Men när han sätter fast i full galopp skulle väll de flesta tjejer hålla i sej hårdare men inte jag. Jag släpper ut mina armar så jag får en flyg känsla. Ängen är otrolig vacker med alla blommor och den starka hästen flyger fram. Då ser jag att Chris sätter full fart mot en stor stock. "Du kommer aldrig klara det" säger jag nervöst till Christopher men han lyssnar inte. Exakt när hästen hoppar får jag något jag inte bruka få panik så jag kramar mig fast runt Chris midja. När Chris saktar av till skritt blundar jag fortfarande och fattar inte vad som hänt. "Inte för att jag inte gillar att ha dej nära men vi måste nog gå ner från hästen som vill ha mat snart." Säger han lugnt. Jag släpper han och han hoppar ner. "Ska du stanna där eller?" Frågar han eftersom det dröjer innan jag hoppar av. När jag gör det så känner jag mig yr men inte av att jag var rädd för hoppet utan hans ögon kollade in i mina. Då hörde vi ett rop. Det var kvinnan som ägde fuxen jag sett tillsammans med Chris häst. "Hej mamma!" Ropa Chris. Hon vinkade. Men då ringde min mobil. "Hejdå" sa jag till Chris. Jag svarade det var han från festen. "Får jag veta vad du heter nu?" Sa han nyfiket. "Isabella" sa jag. "Jag heter Martin" säger han. "Ville du ta en fika förresten?" Frågade jag. "Vad sägs som en glass vid hamnen istället? Alltså imorgon." Frågade han. "Ja det går jätte bra." Sa jag.