The Day We Met

Kapitel 2

                                                                     ♕ A v e r y ♕

Jag vaknar av ett oerhört irriterande ljud. Jag vänder mig om till där ljudet kommer ifrån och ser att det är mitt mobillarm som säger till mig att det är dags att gå upp. Jag suckar högt och stänger av larmet. Jag sätter mig upp och gnuggar ögonen, när jag lyfter armarna känner jag smärtan i ryggen från dem obekväma natten på golvet. Jag gäspar stort och kollar vad klockan är på mobilen. 06.50. Det skulle jag klara mig på, jag reser mig upp och går och hämtar en handduk och börjar gå mot badrummet. Det var det enda negativa med mitt rum, jag hade ingen egen toalett. Alex hade fått det näst största rummet, där det inkluderade ett badrum. Mamma och pappa hade bestämt att vi skulle få de största rummen eftersom mina föräldrar ofta inte var hemma utan ofta var bortresta eller på konferenser. Det var därför vi hade flyttat hit, för att mamma hade fått ett jobberbjudande, så att flytta hit gjorde det enklare för oss i familjen att ses oftare. 

När jag går förbi Alex rum öppnar jag tyst hans dörr och kollar in. Han ligger utspridd på golvet och snarkar tyst. Han har säkert snoozat, som vanligt. Jag smyger in i hans rum och vecklar ut min handduk. När jag är framme vid honom lyfter jag handduken över huvudet och smäller sedan till honom. Olyckligt nog räddar hans sovsäck honom för den värsta smärtan men han vaknar ändå med ett ryck. Jag smäller till honom igen, men den här gången är han beredd och flyger ur sovsäcken och börjar jaga mig. Jag skriker till och börjar springa mot badrummet. När jag kommer in i badrummet stänger jag snabbt dörren och låser om mig. Jag skrattar hysteriskt mycket men samlar mig för att höra vad Alex säger på andra sidan dörren.

"Just wait until you get out" säger han och smäller handen i dörren. När jag är säker på att han har gått sin väg börjar jag skratta igen. Jag hoppar in i duschen och tänker igenom hur dagen kommer att se ut. Alex skulle köra till skolan - eftersom han går på samma skola som mig, fast en årskurs högre - och efter det skulle jag gå till expeditionen och få mitt schema och ett skåp. Sedan ska jag väl bara överleva resten av dagen antar jag.

När jag har duschat klart och borstat tänderna går jag försiktigt ut ur badrummet och väntar på en attack. Men när inget händer går jag sakta ut med handduken virad runt kroppen och min necessär i handen. Jag går sedan snabbt in på mitt rum och stänger dörren. Igår kom mamma in med min resväska i mitt rum, så just nu ligger den öppnad mitt i rummet. Jag tar på mig ett par håliga jeans med en vit topp. Jag är själv chockad att jag kan ha på mig den här typen av kläder i mitten av november, men jag klagar ju inte. Mitt hår låter jag lufttorka medan jag gör mitt smink. 

Lite concealer, ögonbryn, highlighter och maskara. När jag är klar och har borstat ut mitt blonda hår går jag ner för att snabbt äta frukost. Mamma och pappa har redan stuckit till jobb vilket betyder att jag kan ta lite vad jag vill. När jag kommer in i köket sitter redan Alex och äter en skål med flingor. Jag kollar misstänksamt på honom, men när han inte kollar tillbaka går jag och tar fram en skål och häller upp lite flingor och häller i mjölken.

Jag går ut och möts av den varma solen och kisar för att kunna se. Alex hade insisterat på att få ta med sig sin moped direkt när mamma och pappa berättade att vi skulle flytta. Så nu står den prydligt uppställt vid uppfarten. Alex räcker mig hans extra hjälm och jag tar tveksamt emot den. Det här är ju inte klokt, jag kan inte gå runt och vara naiv hela dagen. Jag tar på mig hjälmen och slänger min väska över axeln och sätter mig bakom Alex på mopeden. Det tog ungefär 10 minuter att åka till skolan med mopeden. När vi är framme vid skolan parkerar Alex mopeden och hoppar av. Jag räcker honom hjälmen men han bara skakar på huvudet.

"you have to have it in your locker, I don't have room for both" säger han och börjar gå mot skolan. Jag suckar men springer sedan upp jämsides med honom. Alex han sina klassrum på andra sidan skolan, så när vi kommer till den stora ingången är det dagt för oss att skiljas åt.

"See you after school, text me when you get out of class" säger han och drar in mig i en snabb kram. Jag kramar honom snabbt tillbaka och börjar sedan mitt sökande till expeditionen. När jag går genom de stora korridorerna är alla blickar vända mot mig. Jag kollar ner nervöst omkring mig och ser flera människor som ger mig vänliga blickar, men det är också en del konstiga blickar som kollar på mig som om jag vore ett djur på zoo eller något.

Efter vad som känns som en evighet hittar jag tillslut rätt. På dörren står det:

| 'Expedition'|

| Mrs. Brown |

Jag knackar lätt på dörren och får tillåtelse att öppna. När jag kommer in i rummet sitter en dam i 50-årsåldern och läser en tjock bok.

"Hello, sweetheart. What can i do for you?" frågar hon med ett rynkigt leende och lägger ner boken på katedern framför henne.

"Eh, I'm new here, so I need a locker and a schedule" säger jag och petar bort osynligt ludd från mina byxor.

"Oh, then you must be Miss. Walker. I got a key and a schedule for you right here" säger hon och lutar sig under katedern och tar fram en nyckel och ett papper som måste vara mitt schema.

"You have locken number 102, just around the corner" säger hon och ler ett vänligt leende. Jag tar emot sakerna och tackar för hjälpen. När jag går ut ur rummet är korridorerna fyllda med människor. Jag tar fram min mobil och kollar på klockan, 07.56. Jag skyndar mig till mitt skåp som alldeles rätt bara var runt hörnet. Bredvid mitt skåp står en tjej med långt brunt hår. När jag går fram till mitt skåp vänder hon sig och och ler vänligt mot mig.

"Hi, I don't think I've seen you here, are you new?" jag skrattar till och lägger in min hjälm i skåpet.

"Yeah, I just moved here" säger jag och stänger skåpet. Jag tar fram mitt schema och kollar vad min första lektion är. Jag ska tydligen ha SO i rum 432.

"Do you know where this classroom is? It's like a maze here" säger jag skämtsamt. Hon lutar sig över mitt papper och kollar på mitt schema.

"Oh, it seem like we are in the same class" säger hon och räcker fram handen. "Hi, I'm Maya" jag tar hennes hand och skakar den.

"Hi, I'm Avery"

Jag och Maya gick tillsammans ner mot vårt klassrum och kom direkt dit när läraren skulle stänga dörren. När vi kommer in i klassrummet har alla satt sig på sina bänkar. Maya klappar mig uppmuntrande på axeln och går och sätter sig längst bak i klassrummet. Jag sveper snabbt med blicken i klassrummet och ser att det finns tydliga grupperingar. Längst bak sitter utöver Maya en grupp på fyra killar och pratar ljudligt. Längre fram sitter fixerade tjejer som granskar mig från topp till tå. Jag tar blicken från resten av klassen och går mot läraren som är i full gång att skriva saker på tavlan.

"Hello Mr. Smith" han vänder sig om och kollar uttryckslöst på mig.

"Hello Miss. Walker" Han vänder sig och och riktar sig mot klassen.

"Class, we have a new student. She will introduce herself" Killarna längst bak vänder sig genast fram och kollar instinktivt på mig. Jag känner hur jag börjar rodna och kollar snabbt ner i marken.

"Hi, my name is Avery. I just moved here from New York" säger jag, tjejerna längst fram börjar viska och i förbifarten hör jag hur en kille från längst bak visslar. Mr. Smith pekar på en plats långt bak i klassrummet och jag blir lättad när jag ser att det är den tomma platsen bredvid Maya. Jag går fram till min nya plats och hänger min ryggsäck över stolen och slår mig sedan ner. Utan ett ord till sätter Mr. Smith igång lektionen och alla sitter tysta och lyssnar. Om jag ska vara helt ärlig så gick det här bättre än alla scenarion jag tänkte på i duschen.