The Day We Met

Kapitel 14

                                                                ♕ A v e r y ♕

*Senare samma dag*

"How bout you Av, what do you want, fried rice, noodles?" frågar Mason samtidigt som han drar en hoodie över huvudet. Han ska iväg och köpa kinamat till mig, Emma och honom. Emma kom förbi vid tvåtiden och har varit inne på Masons rum tills nu och 'kollat på film'. Kunde dom inte komma på en lite bättre ursäkt?

"I'll just take some noodles" säger jag och lutar mig mot hallväggen. Han tar sina nycklar och snurra dem runt fingret samtidigt som han nickar vilket får hans fluffiga bruna lockar att åka ner för hans ögon. Men han drar handen genom håret s[ att det lägger sig lagom långt bak för att inte trilla ner igen, sedan öppnar dörren och kliver ut. Vi säger hejdå och han slår igen dörren efter sig. Jag går till vardagsrummet och sätter mig i andra änden av soffan mot där Emma sitter och klickar igenom de olika tv kanalerna.

"So Emma, what school do you go to?" frågar jag och pillar bort osynligt ludd från mina mjukisshorts.

"You wouldn't know which one it was even if I told you, it's a private school" säger hon arrogant och stannar på en mode-kanal. Hur självgod kan man vara, bara för att jag inte går på någon snobbig privat skola betyder inte det att jag inte har något i skallen. "Okay" säger jag i ett andetag. Jag vänder blicken från Emma och tar en titt på vad för utseende beroende människor det är på programmet idag.

På bild visas en smal vacker mörkhyad kvinna med knappt några kläder på dig som går med långa eleganta steg längst med en lång catwalk. Om jag sett Emma bland de tjejerna på TV skulle jag blivit avunda hennes skönhet. Men det är inget jag tänker säga till henne så att jag boostar hennes kaxighet.

"Så how did you and Mason meet?" frågar jag i ännu ett uttråkat försök att lätta upp den spända stämningen.

"Look, I know that you like Mason and all, but can you just stop snooping around in our relationship?" nu har hon gått för lång. Jag fortsätter att stirra med storögt på henne och direkt när jag ska försvara mig, ringer det på dörren och eftersom Emma inte har någr planer på att öppna dörren reser jag mig stönandes upp ur soffan. Jag öppnar sedan trött dörren och möter då ett par oförglömliga mörkgröna ögon.

"Oh, hi Aiden" säger jag överrumplat. JAg ger honom en snabb blick upp och ner och kan inte undvika att ta en extra titt på hans återigen ringprydda händer. Utöver den svarta T-shirten har han på sig ett par håliga svarta jeans och en röd keps som han satt bak och fram över det svarta vågiga håret.

"Hello Avery" säger han och lutar sig en bit fram i en typ av bugning vilket får mig att skratta och glömma all den negativa energin Emma gett mig.

"What do I owe the pleasure of having you?" frågar jag leendes vilket smittar av sig på honom med.

"I forgot my jacket her yesterday, so Mason told me I could just come over and get it" förklarar han och kollar djupt i mina ögon. Jag glömmer helt bort vad han sa och blir nästan som förtrollad av hans bara blick.

"Can I come in and get it?" frågar han skrattandes. Jag vaknar ur min trans och flyttar mig ursäktande från dörren. Han går in mot Masons mörka rum och rotar runt lite bland hans saker innan han tar upp en mörkgrå jacka från golvet. Jag ler mot honom och följer sedan efter honom ut mot vardagsrummet.

Emma kollar för första gången bort från TV:n och granskar Aiden noga. Jag kollade nervöst bakom mig och ser då att Aiden har höjt ena ögonbrynet och kollar frågande mot Emma.

"Yeah, Aiden this is Emma, she is Mason's-" jag blir avbruten av Emma.

"-I'm Emma, nice to meet you... Aiden" säger hon och går in för en kram. Men Aiden räcker snabbt fram handen och ger henne ett snett leende. Lite chockat lägger hon sin hand i hans och skakar den.