Kapitel 10

72 4 1
                                    

Don't be shy, comment on what you think 😊👀

                                                                ♕ A v e r y ♕

"Avery, come on the lesson is over now" jag vaknar med ett ryck och tar huvudet från bänken. Jag har en lätt smärta i nacken och känner hur en liten rand med dregel har smidigt ur min mun. 

Jag torkar mig runt munnen med handen och kollar frågande på Maya som står över mig. Jag var uppe till sent på kvällen och packade min grejer så det blev inte så mycket sömn för min del. Men nu är iallafall mina grejer packade och klara för mig att hämta.

Jag reser mig från stolen och tar min väska från ryggstödet och börjar gå med Maya ut ur klassrummet. Jag går före ut och svänger direkt till höger för att gå mot mitt skåp. Men hoppar till av chock när Mason står och lutar sig mot väggen direkt framför mig.

"Shit, ur scared the heck out of me" säger jag och slår till honom menande på armen. Han skrattar och mumlar ett 'förlåt' mellan skrattet.

"Are you ready to go get your stuff?" frågar han när han lugnat ner sig och slutat skratta. Jag nickar och går mot mitt skåp med Maya tätt efter. Jag lägger in mina saker och vänder mig sedan mot Maya.

"I'll text you later, okay?" säger jag och kramar om henne.

"Yeah, bye" hon vänder sig om och går mot sitt skåp. Jag snurrar runt och börjar gå före Mason ut mot parkeringen. När jag gått ut i den strålande värmen ställer jag mig på tå och söker över parkeringsplatsen efter Masons bil.

"Come on little mouse, this way" säger Mason och går in i labyrinten av parkerade bilar. Jag muttrar till svar och småspringer ikapp honom. Han snurrar sina nycklar runt fingret och kastar sedan upp dem i luften och fångar dem i andra handen igen och låser upp bilen. 

Jag glider in i bilen och stänger min väska i sätena där bak och spänner fast bältet. Mason går runt bilen och hoppar sedan in i sätet bredvid mig. Han vrider om nyckeln och det behagliga ljudet av bilens motor spinner igång. Han backar ut från parkeringsplatsen och kör ut på den lugna vägen utanför skolan.

Vi kör i tystnad mot mitt hus och låter musiken från radion rulla på och lätta på den spända stämningen.

Efter vad som känns som en evighet svänger Mason in på min uppfart och drar nycklarna ur bilen. Jag öppnar dörren och går fram till ytterdörren och rycker i handtaget. Öppet. Hm, det kan vara mamma, för att Alex slutar inte fören senare och då ska han nog hjälpa Charlie få in sina grejer. Jag öppnar dörren och går in, Mason kommer in tätt bakom.

"Hello, anybody home?" ropar jag och tar av mig skorna. Mason följer mitt exempel och kommer sedan gåendes ikapp mig mot vardagsrummet. Jag kikar in i köket, med där är det tomt, Jag går in till vardagsrummet igen där Mason har satt sig på kanten av soffan och tittar på något på sin mobil, jag ska just sätta mig bredvid honom när jag hör steg från trappan. 

Jag reser mig upp för att möta personen, men ångrar det direkt när jag ser att det är Charlie som sprungit ner för trappan med en kartong i händerna.

"Erh, I-I, what are you doing here?" får jag fram och gör en gest med handen. Han ställer ner kartongen och tar ett steg närmare men i samma sekund tar jag ett steg bakåt och krockar in i något hårt. Mason.

"Who is he?" frågar Charlie och kollar på Mason som om han vore något ätbart, som när ett lejon kollar på en saftig köttbit.

"Thats none of your business" svarar jag och lägger armarna i kors över bröstet. "So are you going to tell me what you are doing in my house alone?" fortsätter jag och kollar trotsigt in i Charlies lite förvånade ögon.

"Please Riri, can't you just come with me for a minute so we can talk?" En smärtande känsla sprider sig i min kropp när han säger mitt före detta smeknamn han brukade kalla mig. Men den känslan sköljs snabbt bort och ersätts av vrede.

"First of all, don't call me that, I'm not your Riri anymore. You had your chance, but you fucking went withe my betsfriend insted! You think you can just come here like nothing happened just because nobody knows what you did!?" jag känner hur Masons kropp har spänt sig bakom mig och hur hans bröstkorg höjs och sänks i takt till hans andning mot min rygg. Charlie ska precis öppna munnen och säga något men jag räcker bara upp handen och avbryter honom.

"Save it" säger och och tar Masons hand och drar upp honom för trappan och in i mitt rum. Jag släpper hans hand och slänger mig på min tomma säng och andas tungt ut. Jag harklar mig och reser mig upp så att jag lutar mig mot mina armbågar och kollar bort mot Mason som har satt sig på min skrivbordsstol.

"Sorry about that" säger jag och ger honom ett ursäktande leende. Han svarade inte utan ger mig bara ett snett leende.

"Not to make you upset or something, but if he is your ex, what is he doing here?" Jag tar ett djupt andetag och förbereder mig på att berätta hela historien för honom.

***

"So that's why you are moving in with me? So you don't have to stay here with him?" frågar han. Han har satt sig framför mig i sängen och blundar för att försöka få alla pusselbitar att sätta sig på rätt plats.

"Yepp, but you can't tell anyone. I trust you on this one" säger jag och kollar allvarligt på honom och räcker fram min hand och sträcker fram mitt lillfinger.

"Promise" säger jag och han öppnar ögonen och börjar skratta.

"So you really are a two year old" säger han och hakar fast sitt lillfinger med mitt, jag kan inte hjälpa att börja skratta.

"Come on, we have to get your stuff out of here, as soon as possible Miss" säger han med en tillgjord brittisk accent. Jag skrattar och går av sängen och tar ett par kartonger i min famn och går ner till nedervåningen och ställer ner kartongerna i hallen. Mason kommer ned springandes efter mig med armarna full av kartonger och ställer dem sedan på en hög bredvid dem jag tog ner.

"It's just a few more, I'll get them" säger jag och springer upp. Jag tar en sista titt i mitt rum efter något jag kan ha glömt. Men när det verkar som att jag har med mig allt tar jag upp kartongerna och springer ner till hallen där Mason står redo vid dörren. Kartongerna som vi burit ner han har reda burit ut till bilen.

 Jag ställer ner kartongerna och tar på mig mina skor, sedan tar jag kartongerna och går ut med dem. Men ena handen runt kartongerna gräver jag i min ficka efter nycklarna och slänger dem till Mason.

"Lock the door" säger jag och bär kartongerna och ställer in dem i Masons bil. Jag hoppar in i bilen och kollar roat på när Mason kämpar med att låsa dörren. Efter ett tag kommer han muttrandes runt bilen och hoppar in. Han slänger nycklarna i mitt knä och stoppar in sin nyckel i bilen.

"Ready?" frågar han och kolla leendes mot mig. Jag nickar och han verkar ta det som en tillåtelse till att köra alldeles för fort ut från uppfarten och susar ut på gatan på väg mot hans lägenhet. 


Ett gansak kort kapitel jag vet, men jag behövde bara skriva det här så att vi kan komma till The juice stuff ;) 

Ni vet inte hur glad jag blir av alla er som läser, kommentera vad ni tycker! 

Love ya byee!

The Day We MetWhere stories live. Discover now